''Man måste se Östersjön som en enhet''
I år drabbades Östersjön av mycket svåra algblomningar. Nu har emellertid vädret gjort att de blandats upp med vattnet och syns inte längre i ytan. Men de svåra blomningarna hade kunnat lindras om länderna runt Östersjön agerat annorlunda, menar Uppsalaprofessorn Lars Håkanson.
Båda ämnena finns det gott om i Östersjön. Men halten av dem skulle kunna ha begränsats om bara länderna runt det känsliga innanhavet handlat annorlunda. Det menar i alla fall Lars Håkanson, professor i sedimentologi vid Uppsala universitet.
— Vad naturen kräver är att man satsar på de stora utsläppen. Det är ett väldigt slöseri med pengar att vart och ett av länderna satsar på sina utsläpp. Man måste se Östersjön som en enhet.
Han menar att det som görs i dag, vilket har sitt ursprung i den så kallade Helsingforskommissionen, inte är särskilt kostnadseffektivt.
— Det kostar väldigt mycket att reducera de sista grammen fosfor än de första kilona.
Därför, menar Lars Håkanson, ska de rika länderna, som Sverige och Tyskland, i större utsträckning ska hjälpa till exempel Polen och de baltiska länderna att bygga ut effektiva reningsverk.
Han anser att länderna runt Östersjön borde satsa stort på fosforreningen. En kvävereducering, som man arbetar hårt för, kan faktiskt gynna de alger man inte vill ha i Östersjön.
— Algerna behöver både fosfor och kväve för tillväxten men bland annat blågröna alger har en förmåga att fixera kväve ur luften när de inte får det ur vattnet. Fosforet däremot finns bara i vattnet. Reducerar man kvävet kan det gynna de alger man inte vill ha.
Sedan slutet av 70-talet har Lars Håkanson arbetat med Östersjöns kustområden och har bland annat kommit att intressera sig för vad närsaltskoncentrationen gör för algproduktionen. År 2002 medverkade han även i boken Östersjön — hur läget är, hur det borde vara och hur man kommer dit.
Nya strategier
I början av juli presenterade regeringen tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet en havsmiljöstrategi. Bland annat ska Naturvårdsverket utreda förutsättningarna för olika former av lösningar som kan åtgärda problemen för syrebrist och fosforöverskott i djupvatten och bottnar i bland annat Östersjön. Dessutom vill man utreda om det behövs ett internationellt forskningsinstitut för Östersjöns miljö.
— Suck! utbrister Lars Håkanson när han hör om regeringens satsningar.
— Det här är nog den femtielfte utredningen i sådana fall. Varje miljöminister har tillsatt en utredning om Östersjön och vad har det gett? Samma ministrar får samma råd år efter år eftersom man använder sig av samma myndigheter och forskare.
Lars Håkanson anser att strategierna för Östersjöns framtid måste ändras.
— Det är absolut inte kört för Östersjöns framtid men mängden närsalter till Östersjön måste minska.
Avtagande algmängder
Algsituationen i Östersjön just nu ser ut att vara på avtagande. Den senaste tidens ostadiga väder med både en del vind och svalare temperaturer har gjort att de stora ansamlingarna av blågröna alger, eller cyanobakterier som det egentligen är, har blandats med vattnet. Fortfarande finns blommande alger kvar i ytan, främst omkring Gotland, rapporterar Informationscentralen för Östersjön.
I de norra delarna av Egentliga Östersjön är blomningen avtagande eftersom tillgången på fosfor är låg.
Även om de inte ligger vid ytan finns fortfarande mycket blågröna alger i vattnet och om vädret skulle slå om till soligt och lugnt finns fortfarande risk för att algerna ska samlas i ytan, konstaterar Helena Höglander vid Informationscentralen för Östersjön.
Fotnot: Helsingforskommissionen är Östersjöländernas samarbetsorgan för 1992 års Konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Källa www.vattenportalen.se).
Fakta/Råd vid algblomningar
Det går inte att skilja ofarliga ansamlingar av cyanobakterier (blågröna alger) från giftiga. Därför rekommenderas att man undviker bad på platser där vattenytan täcks av hopförda, yttäckande alger eller där vattnet är kraftigt grumlat av fina algpartiklar eller hårtunna algtrådar med blågrön, gulgrön, gulvit eller gulbrunaktig färg.
Källa: Informationscentralen för Östersjön
Så jobbar vi med nyheter