Det framgår av en unik studie i Östhammars kommun i Norduppland, som publiceras i facktidskriften United European Gastroenterology Journal.
– Att förekomsten av Helicobacter pylori i befolkningen skulle ha minskat var väntat, men att nedgången var så stor kom som en överraskning. Det är tydligt att svenska magar mår avsevärt bättre i dag än för några årtionden sedan, säger Lars Agréus, seniorprofessor i allmänmedicinsk gastroenterologi vid Karolinska institutet och läkare vid Öregrunds vårdcentral.
Bara några år efter att de australiska läkarna Barry Marshall och Robin Warren hade upptäckt att en bakterie, Helicobacter pylori, orsakar nästan alla magsår startade Lars Agréus i slutet av 1980-talet en långtidsstudie för att kartlägga Östhammarsbornas maghälsa. I dag finns ingen annan studie i världen som följt magbesvär i en befolkning så länge som i Östhammarstudien.
Både vid starten 1988–1989 och vid den senaste uppföljningen 23 år senare togs prover på ett representativt urval Östhammarsbor i åldrarna 22 till 80 år för analys av antikroppar mot Helicobacter pylori i blodet. Sådana antikroppar är ett tecken på en pågående infektion med bakterien, oavsett om den ger några besvär eller inte.
En jämförelse mellan provsvaren 1989 och 2012 visar på kraftiga förändringar i förekomsten av magsårsbakterien hos Östhammarsborna. Under de 23 åren sjönk andelen med antikroppar i blodet mot Helicobacter pylori från 38 till 16 procent, alltså mer än en halvering.
Bland personer i åldrarna 56 till 80 år var nedgången ännu större. 1989 hade en klar majoritet på 64 procent antikroppar mot magsårsbakterien, 23 år senare bara 22 procent. Bland personer i åldrarna 22 till 44 år sjönk andelen infekterade under samma tid från 16 procent till bara 6,5 procent.
– Vi ser alltså att förekomsten av Helicobacter pylori-infektioner sjunker för varje ny generation, förmodligen därför att allt färre smittas av bakterien tidigt i barndomen och därefter utvecklar en kronisk infektion. Bättre socioekonomiska förhållanden i barndomen hos de nu vuxna och äldre samt antibiotikaförbrukning är troliga förklaringar till att färre har smittats, säger Lars Agréus.
32 personer som lämnade blodprover 1989 gjorde det även 2012. Sju hade haft antikroppar mot magsårsbakterien 1989, men hos fyra av dem fanns inga antikroppar i proverna 23 år senare.
– Notabelt är att alla fyra efter att den första undersökningen gjordes hade behandlats med upprepade antibiotikakurer. Även om antibiotikan användes för att behandla helt andra bakterieinfektioner tycks den alltså också ha tagit knäcken på Helicobacter pylori-bakterierna i deras magar, säger Lars Agréus.
Helicobacter pylori finns över hela världen och har varit mänsklighetens följeslagare i tiotusentals år.
– Fortsätter nedgången i samma takt som vi sett i Östhammar under de senaste decennierna kommer vi dock om några årtionden att för första gången ha en generation som är så gott som helt fri från magsårsbakterier, säger Lars Agréus.
Ungefär var tionde person som smittas av Helicobacter pylori utvecklar så småningom magsår till följd av infektionen, som riskerar att bli upprepade om bakterien inte behandlas bort. Pågår den kroniska inflammation som infektionen orsakar mycket länge kan den förstöra slemhinnan i magsäcken och i värsta fall ge upphov till magcancer.
Vid uppföljningen 2012 undersöktes 376 av deltagarna också med en speciell magkikare, ett gastroskop. Med dess hjälp är det möjligt att se sådana slemhinneskador och också att ta prover från magslemhinnan. Ingen av de undersökta deltagarna hade magcancer. Drygt tre procent av dem, alla över 56 år, hade slemhinneskador i magsäcken, så kallad korpusatrofi.
– Det är en betydligt lägre andel än vad vi hade förväntat oss. Att så få hade korpusatrofi tillsammans med den dramatiskt sjunkande förekomsten av Helicobacter pylori i befolkningen talar för att det finns skäl att se över rekommendationer om hur och när man ska ta prover för analys av Helicobacter pylori på patienter som söker för ont i magen, säger Lars Agréus.