Lyckad satsning på elevcoacher

Elevcoacherna infördes i oktober i år och uppdraget var bland annat att stötta elever och förebygga skolk. Kjell Karlsson, rektor på Vallonskolan i Gimo har tidigare berättat för UNT att problemen med skolk minskat sedan elevcoachen kom på plats. Där är det Pelle Forsström, 60 år med en bakgrund bland annat från BUP, som har tjänsten. Han berättar att behovet varit stort enda från start.
- Jag har aldrig känt mig så välkommen på en arbetsplats. Jag har fått mycket respons från både elever och lärare. Det är väldigt inspirerande och jag känner verkligen att det jag gör betyder något.

Pelle Forsström säger själv att han fungerat som något av ett mellanting mellan en psykolog och en kurator. Han har bland annat arbetat mycket med att lösa konflikter, hantera problem som uppkommit akut, men också etablerat en långsiktig relation med de elever som av olika anledningar behöver lite extra stöd.
- Jag känner att jag får fler och fler förtroenden och det har varit en fördel att jag inte är en lärare. Jag har haft en friare roll. Jag kan vara både elevernas rådgivare och språkrör gentemot vuxenvärlden.

Han tror att en elevcoach kan hjälpa till med att få en lugnare atmosfär på skolan och motverka mobbning under rasterna.
- Sexorna och sjuorna kan vara riktigt elaka mot varandra. Jag har pratat med dem om vilket språk de använder och hur man visar respekt för individen. Sedan gäller det också att fånga upp de tysta eleverna som sitter för sig själva.
Robert Eriksson, 21 år, som är elevcoach på Olandsskolan i Alunda har själv varit elev på skolan för inte alltför länge sedan. Han tror också mycket på systemet.
- Jag tror det kan vara jättepositivt. Eleverna får någon att prata med och jag försöker vara ett lugnande element både på rasterna och ibland även på lektionerna. Här har vi inte så mycket skolk just nu utan det handlar mer om att vissa elever segar in efter rasterna. Då kan jag försöka putta dem i rätt riktning så de börjar jobba.

Eleverna på Olandsskolan pratar i munnen på varandra när de ska berätta hur bra det är att ha tillgång till en sådan som Robert.
- Han är den bästa och den enda, säger en kille och slår ut med armarna.
- Han kommer när man behöver hjälp.
- En elevcoach kan hjälpa sådana som ligger lite efter och det är bra, lägger andra till.

Rektor Michael Greifeneder är också nöjd med systemet med elevcoacher även om man på sistone funderat över hur skolan ska utnyttja resursen på bästa sätt.
- På ett sätt har det varit bra med en ung kille eftersom eleverna har stort förtroende för honom men i framtiden kan vi tänka oss en erfaren pedagog istället. Det bästa vore kanske någon som både är ung och utbildad pedagog.

Elevcoacherna är bara anställda till slutet av året och det är osäkert om skolorna kommer att få några pengar till verksamheten nästa år. Barn- och utbildningsnämnden har ansökt om 1,6 miljoner i tilläggsanslag för projektet nästa år och frågan kommer att tas upp på nästa kommunstyrelse.
- Jag förutsätter att vi får pengarna. Det kommer jag att strida för, säger Lennart Owenius (M) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Han tillägger att det annars kan finnas en möjlighet att finansiera verksamheten inom den egna ramen.