UNT skrev för några veckor sedan om Bruksgymnasiets elevtapp, som innebar att bara 40 procent av niorna i kommunen skulle börja något program på kommunens enda gymnasieskola, Bruksgymnasiet i Gimo.
Men nu ser situationen annorlunda ut. Runt 15 elever som börjat på olika gymnasieprogram i Uppsala har kommit tillbaka till Bruksgymnasiet. Fyra elever som valt Wilhelm Haglunds gymnasium har också tänkt om, och det gör att drygt 170 elever – mer än 50 procent av kommunens förstaårsgymnasister – nu finns på skolan.
– Jag har aldrig varit med om att så många elever kommit tillbaka, säger studie- och yrkesvägledaren Ingalill Lundberg som tror att det kan finnas flera skäl till att många ungdomar i kommunen ändrat sig.
– Utbudet är stort och man vet inte alltid vad man ger sig in på. Pendlingen till Uppsala kan vara jobbig eller så kanske man inte känner sig hemma på en viss skola.
Bruksgymnasiets rektor Christer Fernqvist är också glad över utvecklingen. På flera program är det nu fullt. Och elprogrammet och hotell- och restaurangprogrammet som hade slagits ihop till terminsstarten, måste nu delas upp igen för att undervisningen ska fungera.
– Från början var man 14–15 stycken, och nu är man 28 elever. Men det är angenäma problem att hitta möjligheter att dela på gruppen, säger Christer Fernqvist som gärna tar emot ännu fler elever.
Han påpekar att kommunen också tjänar på strömmen av hemvändare.
– Varje elev som läser någon annanstans kostar kommunen 100 000 kronor per år i interkommunal ersättning. På 20 gymnasieelever handlar det om 6 miljoner kronor.
Men på sikt kommer elevunderlaget att minska, eftersom elevkullarna krymper från cirka 300 till 200 inom några år. Samtidigt finns Uppsala som lockar med storstadsliv och flera friskolealternativ. Frågan är hur Bruksgymnasiet ska möta den utmaningen. Christer Fernqvist säger till UNT att personalen jobbar stenhårt med det.
– Elevunderlaget sjunker, men så är det i alla kommuner. Personalen och ledningen diskuterar hur vi ska göra och det är mycket vettigt som kommit fram redan.
I november har Bruksgymnasiet öppet hus för blivande gymnasieelever. Till dess ska det vara klart vilka profiler och programfördjupningar som finns på Bruksgymnasiet nästa läsår, då också den nya gymnasieskolan med 18 nationella program införs.
– Med små elevkullar, många skolor och stort utbud blir det konkurrens om eleverna, det kommer man inte ifrån. Då gäller det att ligga överst. Marknadsföring är en överlevnadsfråga för alla skolor i dag, säger Christer Fernqvist.
Ljusare för Bruksgymnasiet
Läget ser ljusare ut för Bruksgymnasiet i Gimo. En bit in på terminen har närmare 20 elever som valt olika program i Uppsala kommit tillbaka till Bruksgymnasiet av olika skäl.
Christer Fernqvist, rektor vid Bruksgymnasiet i Gimo.
Foto: Matti Pohjola
Bruksgymnasiet i Gimo är Östhammars enda gymnasieskola och byggdes för att ge plats åt 900 gymnasieelever men har de senaste åren inte varit i närheten av det antalet.
Under läsåret 2010/11 kommer Bruksgymnasiet att ha runt 600 elever i tre årskurser. Men det totala antalet elever verkar fortsätta nedåt kommande år.
UNT har tidigare skrivit om att antalet elever på gymnasieskolan kan bli så lågt som 300 inom bara några år, i takt med att elevunderlaget i kommunen minskar.
Lennart Owenius (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden har tidigare uttalat sig i UNT om att skolan kanske måste flytta till andra lokaler eller att delar av de nuvarande lokalerna kanske kan användas till annan kommunal verksamhet.
Byggdes för att ge plats åt 900 elever.