Ljus jobbprognos för maskinförare

Det ser lätt ut när Sandra Andersson fyller skopan med sand och placerar den i sorteringsverket vid Malmens grustag utanför Riala i Norrtälje kommun. Men att framföra en hjullastare kräver övning.
- Det har varit jättebra att få komma ut på praktik. Här får jag köra hela dagarna, säger hon.
Att bli maskinförare är en gammal dröm.
- Jag har ett intresse för maskiner helt enkelt. Det är det här jag alltid har velat men jag har inte hittat någon bra utbildning förrän nu.
För tillfället är hon tjänstledig från jobbet som boendeassistent för funktionshindrade i Österbybruk. Förhoppningen är att kunna byta karriär helt.
Och chanserna att det ska lyckas bör vara hyfsade.
- I grund och botten handlar det här om att det kommer att fattas maskinförare i framtiden samtidigt som det är mycket infrastruktursatsningar på gång i regionen, säger Niclas Lindberg lärare vid Bolandsgymnasiet i Uppsala.

Kanske har maskinförare blivit ett otrendigt yrke på senare år. Ungdomarna valde andra branscher som lockade mer.
- Maskinförare var inget man utbildade sig till mitt i it-boomen. De här yrkena kom lite i skymundan. Bland mina anställda finns inte en enda under 40, berättar Janne Pagén vid Lastbilscentralen Danderyd-Kedjan där Sandra gör sin praktik.
Både han och Niclas Lindberg ser stora fördelar med jobbet. Att vara med i anläggningsprojekt och få se saker och ting växa fram är inspirerande, liksom att känna att man kan hantera en gigantisk maskin på ett säkert sätt. Men man får vara inställd på att vara rörlig. En del maskinförare jobbar nästan som rallare.
- Sedan måste man vara morgonpigg. Annars har man ingenting här att göra, slår Janne Pagén fast.
Hos honom börjar "gubbarna" jobba halv sex, något som innebär tidigare morgnar för Sandra Andersson som bor i Rovsättra i Gimotrakten. Hon är ensam tjej i grustaget liksom på utbildningen.
- Men jag ser inget hinder varför tjejer inte skulle kunna hålla på med det här. Det är inte tungt och grejerna är så moderna i dag, säger Niclas Lindberg.

Sammanlagt går tio elever från Östhammar, Uppsala och Knivsta kommuner på utbildningen som är den första i sitt slag i regionen. Ursprungligen var det Östhammars kommun som tog initiativ till kursen och en ny omgång planeras redan till hösten.
- Dels var det arbetslivet som uttryckte ett behov, dels var det enskilda personer som hörde av sig och sade att de saknade en sådan här utbildning. För oss handlar det mycket om kommande projekt som slutförvaret i Forsmark och Dannemora gruvor, berättar Ulrika Grönqvist rektor vid Vuxenutbildningen i Östhammars kommun.
Och Sandra Andersson kan visst tänka sig ett jobb vid gruvan i en framtid om malmbrytningen kommer igång som utlovat.
- Absolut. Fast ovan jord i sådana fall, åtminstone till en början.