Naturreservat kan upprättas av länsstyrelsen, kommunen – eller kyrkan, men då under namnet kyrkreservat. Nu ska det nya kyrkreservatet Prästholmen nära Öregrund invigas.
– Det är ett sätt att lyfta speciella miljöer, lyfta områden och göra dem mer synliga för allmänheten, säger Helena Eld, chef för egendomsenheten på Uppsala stift.
Prästholmens kyrkreservat blir Uppsala stifts trettonde i ordningen. Det är 30 hektar stort och här finns sällsynta örter och svampar som hällebräcka, stinksvamp och violgubbe. Naturen är varierande och består bland annat av kalkbarrskog och hasselrik lövskog. På platsen har även informationsskyltar satts upp och en promenadslinga iordningställts.
– Vi har också en arrendator som brukar jorden på en liten del, det hjälper till att skapa variation, säger Helena Eld.
Svenska kyrkan har som mål att skapa en variation på marken som ägs av kyrkan. Det finns mark som brukas, mark som ska avverkas, och mark som ska bevaras.
– Det är för att ha hela paletten, vi vill ha en helhet.
Skiljer sig kyrkreservat från naturreservat upprättade av kommuner eller länsstyrelser?
– Förhoppningsvis inte. Områdena vi har valt som reservat ska ha värden som är värda att bevara för framtiden, säger, säger Helena Eld.
Det nya reservatet invigs 6 september av biskop Karin Johannesson.