Kunglig start på jubileum

I dag söndag inleds firandet av Östhammars 650-årsjubileum. Men vem var kung Albrekt av Mecklenburg som gav staden privilegiebrev år 1368?

Albrekt far och son. Miniatyrmålning, sannolikt från 1360-talet.  Bilden är ursprungligen publicerad i boken ”När borgarna brann”, av Mats Adolfsson på Natur & kultur.

Albrekt far och son. Miniatyrmålning, sannolikt från 1360-talet. Bilden är ursprungligen publicerad i boken ”När borgarna brann”, av Mats Adolfsson på Natur & kultur.

Foto: Josef Nylén

Östhammar2018-03-25 07:45

Svaret på den frågan vet man en hel del om i Frösåkers hembygdsförening.

– Han tog sig till makten med hjälp av stormännen som ogillade kung Magnus Eriksson. Det var inledningen på 150 år med tysk och dansk överhöghet och fogdar som såg mer till egna intressen än till folkets bästa, säger föreningens ordförande Karl-Fredrik Ingemarsson.

I dag 25 mars hålls en invigningsceremoni vid societetshuset Källör i Östhammar, där Karl-Fredrik Ingemarsson läser upp det privilegiebrev som den tyskättade kung Albrekt av Mecklenburg utfärdade för precis 650 år sedan i Enköping.

Men även om brevet är den äldsta urkunden om Östhammar och kung Albrekt av Mecklenburg förnyade Östhammars stadsprivilegier, var det inte han som grundade staden. Källor talar om att staden kan ha minst 200 år ytterligare på nacken och det finns även flera gravplatser från 1000- och 1100-talet – både kristna och förkristna.

– På den här tiden kunde man ta sig med båt från Östhammar via Olandsån ända till gamla Uppsala, säger Karl-Fredrik Ingemarsson.

Hur livet tedde sig för folk på den tiden i Östhammar är svårt att säga. Känt är att strömmingsfisket haft stor betydelse genom århundradena. Ända fram till 1800-talets mitt var många Östhammarsbor fiskare, visar kyrkböckerna.

– Man hade fiskerättigheter långt ute i havet. Inne i fjärden var fiskarna tvungna att betala för fisket till Gammelbybönderna, det var mycket stridigheter om det, säger Vivi Lindberg.

En handelsplats har funnits i Östhammar långt före år 1368, där sjöfolk och folk från inlandet bytt spannmål och fisk med varandra.

– I den kontaktytan har folk bosatt sig här och det finns skäl att tro att Östhammar bildats just för att det varit en sådan handelsplats där saltsjön och sötvattenvägarna mötts, säger Karl-Fredrik Ingemarsson.

Hantverk, med flera guld- och silversmeder, och så småningom sjöfart har också haft sin roll för utvecklingen i Östhammar från 1700-talet och fram till 1900-talets inledning. Badortsepoken inleddes i slutet av 1800-talet och hade viss betydelse för handelns utveckling. Befolkningen har varit relativt lätträknad, först år 1921 passerade man tusen invånare.

– Den lilla staden har en mångårig historia. Östhammar har aldrig varit särskilt folkrikt, men har ändå hävdat sin plats, säger Karl-Fredrik Ingemarsson.

Kungens brev om Östhammar

Kung Albrekt av Mecklenburg satt vid en middag i Enköping 25 mars år 1368 samtalande med mäktiga tyska hanseater och svenska stormän. Kungen lär ha avbrutit samtalet med frågan: Finns här någon som vet något om en stad som kallas Östhammar? Sedan läste han upp det för Östhammar så viktiga privilegiebrevet, som gav stadens invånare rätt att idka både inrikes och utrikes handel. Det beslutades också att byn skulle ha en särskild fogde på samma sätt som andra köpstäder i riket.

Källa: Roslagsstaden Östhammar 1368-1968, av Fritjof Sjögren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om