Juni 2010 tog sig aktivister från Greenpeace in på Forsmarks område. I oktober 2012 gjorde de om aktionen, då greps ett 40-tal personer.
Riktig fart tog debatten om säkerheten efter att Greenpeace för andra gången lyckats ta sig över staketet i Forsmark i oktober 2012. Sedan dess har skyddet skärpts kontinuerligt.
– Egentligen startade det redan 2001 med terrorattackerna i New York. Då förstod man att terrorattentat mot kärntekniska anläggningar inte kan uteslutas. Sedan dess har vi haft 20 år av omfattande förstärkningar av det fysiska skyddet vid kärnkraftverken, säger Emil Jorpes, enhetschef för genomförande av skydd och beredskap vid Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
Några av åtgärderna som vidtagits sedan dess är bland annat att kräva att skyddsvakterna ska bära vapen.
Strålsäkerhetsmyndigheten uppgraderade tillståndsvillkoren för landets kärnkraftverk Oskarshamn, Ringhals och Forsmark 2017. Förutom vapen har skyddsvakterna även möjlighet att ha bevakningshundar. Det gjordes också ändringar i skyddslagen som ger ökade befogenheter att bekämpa obemannade farkoster.
Mer om hur skyddet ser ut i detalj, vilken typ av vapen vakterna har, antal hundar med mera, sägs inte utåt. Det mesta är belagt med strikt sekretess.
– För tre år sedan fick vi på SSM kritik av Riksrevisionen för att vi under en period inte bedrev en aktiv tillsyn av säkerheten kring kärnkraftverken, det har ändrats sedan dess. Nu har SSM en mycket aktiv tillsyn av skyddet och informationssäkerheten, säger Emil Jorpes.
Emil Jorpes, enhetschef för genomförande av skydd och beredskap vid SSM.
Det fysiska skyddet kan se lite olika ut, men det måste alltid utgå från SSM:s föreskriftskrav och den dimensionerande hotbeskrivningen. Detaljerna är förstås sekretessbelagda.
– I dag finns en balans mellan de krav om SSM ställer på reaktorsäkerheten generellt och kraven på fysiskt skydd, säger Emil Jorpes.
Det ska finnas möjligheter att skjuta ner en drönare, men de beväpnade vakterna bär i första hand sina vapen för sin egen säkerhet. Det har föranlett frågor om inte skyddet måste skärpas ytterligare. I Frankrike finns till exempel en särskild styrka inom gendarmeriet som enbart arbetar med skydd av kärnkraftverk.
På SSM anser man inte att de senaste drönarkränkningarna är ett hot mot reaktor- och strålsäkerheten.
– Nej, ur vårt perspektiv har vi i nuläget inte bedömt att strålsäkerheten eller reaktorsäkerheten är hotad, sedan får polis och Säpo utreda brottet mot flygförbudet, det är deras sak, säger Emil Jorpes.