Kraftledning byggs trots protester
Nu byggs kontroversiella Fenno-Skan 2, en kraftledning som ska säkra elhandeln med Finland. Trots högljudda protester från bland annat LRF kommer projektet att drivas igenom utan några förändringar.
Foto: Rolf Hamilton
- Vårt uppdrag på Svenska kraftnät är att se till att det finns ett stabilt och kostnadseffektivt kraftnät inom Sverige och mellan Sverige och andra länder. Med Fenno-Skan 2 ökar vi kapaciteten ordentligt och får större driftsäkerhet, säger Johnny Norling.
Men när planerna på att bygga en del av Fenno-Skan 2 genom norra Uppland presenterades var det många markägare som protesterade mot att ledningen skulle gå över deras land. Markägarna, tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, argumenterade för att en utvidgning av den redan befintliga ledningsgatan skulle ta för mycket plats och förstöra värdefull skogsmark samt att ersättningen för markköpet var för låg. I stället föreslog man att kraftledningen skulle grävas ner under ledningsgatan. En teknik som använts vid byggandet av Sydvästlänken.
Trots en protestaktion längs väg 76 mot kraftledningen med representanter från lokala LRF-avdelningar och markägare tog regeringen beslutet att godkänna planerna för Fenno-Skan 2. Bland andra Per Nyström, styrelsemedlem i LRF Mälardalen, beklagade då beslutet. Han ansåg att man inte tillräckligt tagit i åtanke den resurspåverkan som byggandet av en luftledning skulle innebära.
Björn Galant, infrastrukturansvarig på LRF, berättar att man kämpade mot beslutet genom alla instanser med hjälp av både markägare och riksdagsledamöter. Men efter att regeringen tagit sitt beslut så fick LRF och de andra motståndarna känna sig besegrade.
- Vår ståndpunkt är fortfarande att mark är för värdefullt för att bygga kraftledning på. Och vi kommer att fortsätta jobba för att den här typen av ledningar grävs ner i framtiden, säger Björn Galant.
Men enligt Johnny Norling på Svenska kraftnät är det ofta problematiskt att gräva ner en likströmsledning som den i Fenno-Skan 2. Svenska kraftnät uppskattade redan då att projektet skulle bli mellan 200-900 miljoner kronor dyrare med en nedgrävd ledning.
- Vi får alltid kritik när vi bygger luftledningar. Men i det här fallet hade det inte varit något alternativ att gräva ner ledningen. Det hade kostat alldeles för mycket och miljöpåverkan hade kanske blivit ännu större än för en luftledning eftersom vi hade behövt gräva stora hål var 700:e meter, säger Johnny Norling.
Tog ni någon hänsyn till de protester och åsikter som kom in från bland annat LRF?
- Vi höll ett samråd om planerna, som vi alltid gör, där vi tog in åsikter. Men i det här fallet valde vi att gå vidare med planerna vi hade från början. Varken vi eller regeringen kunde se någon anledning att ändra på planen.
FAKTA
Fenno-Skan 2 ska vara i drift innan slutet av 2011. I projektet ingår en 200 km lång undervattensledning mellan Sverige och Finland samt ledningar i Finland och Sverige som ansluter till kraftnätet. Dessutom ingår en omriktarstation i Finnböle och en kopplingsstation i Dannebo. Kraftledningen är en så kallad likströmsledning med en kapacitet på 800 MW. Projektet väntas kosta runt 3 miljarder kronor, en kostnad som delas nästan på hälften av Svenska kraftnät och deras finska motsvarighet. 1989 byggdes Fenno-Skan 1, även det en likströmsledning, med en kapacitet på 500 MW.
Fenno-Skan 2 ska vara i drift innan slutet av 2011. I projektet ingår en 200 km lång undervattensledning mellan Sverige och Finland samt ledningar i Finland och Sverige som ansluter till kraftnätet. Dessutom ingår en omriktarstation i Finnböle och en kopplingsstation i Dannebo. Kraftledningen är en så kallad likströmsledning med en kapacitet på 800 MW. Projektet väntas kosta runt 3 miljarder kronor, en kostnad som delas nästan på hälften av Svenska kraftnät och deras finska motsvarighet. 1989 byggdes Fenno-Skan 1, även det en likströmsledning, med en kapacitet på 500 MW.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!