I fjol betalade Östhammars kommun ut försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, till nyanlända för totalt 1,9 miljoner kronor. År 2020 var samma summa 650 000 kronor.
– Det är oroväckande. Det här är inte ett problem som är unikt för vår kommun men vi har de senaste åren haft ett flyktingmottagande som har gjort det till ett relativt stort problem i vår kommun, säger Anna-Karin Bexelius, chef för arbetsmarknadsenheten på Östhammars kommun.
Kommunen ansvarar för nyanlända från att de anvisas till kommunen av Migrationsverket till att de ingår i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. När man ingår i etableringsprogrammet kan man få ersättning från Försäkringskassan. Men först måste personen få ett uppehållstillståndskort från Migrationsverket. Därefter måste personen folkbokföras och få ett personnummer via Skatteverket. Sedan kan man skrivas in etableringsprogrammet men måste då vänta på att Försäkringskassan betalar ut ersättning.
Staten ska stå för alla kostnader för flyktingmottagande och betalar ut en schablonersättning som ska täcka en månads glapp. Förut kunde hela processen göras på ungefär en månad, men nu tar det ungefär sex månader i snitt.
– Handläggningstiderna varierar. I vissa fall kan det ta upp till ett år innan en person får full ersättning från Försäkringskassan, säger Anna-Karin Bexelius.
Kommunen behöver då, i de fall personen inte kan försörja sig på annat sätt, betala ut försörjningsstöd.
– De flesta vuxna i arbetsför ålder får också etableringsersättning från Arbetsförmedlingen. Men den har inte räknats upp de senaste åren, samtidigt som allt annat i samhället har blivit dyrare. När pengarna inte räcker måste personen söka försörjningsstöd, säger Anna-Karin Bexelius.
I en rapport som Sveriges kommuner och regioner (SKR) tagit fram konstateras att mängden bistånd som behöver betalas ut till nyanlända ökat rejält. Det är svårt att säga en exakt siffra men i snitt handlar det om en utveckling från ungefär 6 000 kronor per person år 2010 till över 35 000 per nyanländ person år 2019, enligt rapporten. En huvudanledning är längre väntetider.
– Det här är ett generellt bekymmer över hela landet. Det har varierat vilken myndighet som har varit bekymret. Kring 2017 var det Migrationsverket som hade mycket att göra på grund av det stora antalet asylsökande då. De senaste två åren, ungefär, har det varit Skatteverket och väntan på personnummer, säger Roy Melchert, chef för arbetsmarknadssektionen på SKR.
På Skatteverket förklarar man de långa väntetiderna just nu med att stor del av deras hantering görs manuellt på papper vilket försvårats under pandemin när många handläggare har arbetat hemma.
– Det är en olycklig situation som vi har hamnat vi. Många får besked om sitt ärende inom fyra veckor men i vissa fall kan väntetiden vara upp till 18 veckor. Vi har en "skuld" efter pandemin som vi kämpar för att beta av och vi arbetar med våra system för att det här inte ska hända igen, säger Bodil Halling, enhetschef på Skatteverkets folkbokföringsenhet.
Från SKR har flera gånger uppmanat myndigheterna att leverera i tid.
– Varje myndighet har sitt uppdrag. Man måste se till att kapa ledtiderna. Situationen nu leder till stora bekymmer för kommunerna som får betala ut ekonomiskt bistånd men drabbar framför allt individerna som inte kan komma igång med sin etablering i samhället, säger Roy Melchert.