Lotten Wahlund, husdjursagronom på RISE, blev inspirerad i Norge 2016 där man redan då forskade på gps-styrda hagar.
I en hage någon kilometer väster om Film betar 20 speciella kor. De ingår i ett forskningsprojekt som undersöker hur virtuella stängsel kan användas för flexibel betesdrift för att gynna den biologiska mångfalden.
I stället för eltråden stängslas nötdjuren in med hjälp av en app och en speciell "koskälla" som korna bär runt halsen. Den avger varningsljud när djuret närmar sig den virtuella gränsen, och om kon inte vänder tillbaka får hon en svag elstöt.
– Tanken är inte att de ska få elstöt utan endast reagera på ljudsignalen. Precis som med vanliga elstängsel så ska de se tråden eller stolparna och vända. Men i det nya systemet använder de hörseln i stället för synen, förklarar Lotten Wahlund, doktorand vid Research Institutes of Sweden, RISE.
I dag är tekniken inte godkänd av Jordbruksverket, som vill se mer fakta om hur den inverkar på djurvälfärden innan de eventuellt säger ja till dispens från djurskyddslagen. Djurs beteende får enligt lagen inte styras med hjälp av el, och det traditionella elstängslet är ett undantag.
Att slippa stängsla in betesdjur har flera fördelar för lantbrukarna. De spar både tid och pengar på mindre arbete med stängsling och det underlättar den dagliga tillsynen av djuren.
– Som lantbrukare med stora arealer kan du få åka runt länge innan du hittar flocken. Här kan man se direkt i telefonen var de befinner sig, vilket sparar massor med tid, säger Lotten Wahlund.
Hon fick upp ögonen för tekniken redan 2016 vid ett besök hos forskare i Norge, där den varit godkänd sedan 2019.
– 2018 när torkan slog hårt mot djurägarna blev det extra tydligt. Tänk om vi hade haft den här tekniken då! Många ville hjälpa och erbjuda sin mark för bete, men att sätta upp nya stängsel på annans mark är både tidskrävande, dyrt och regelmässigt krångligt. Med den här tekniken kan du skapa en ny hage på några få sekunder, säger Lotten Wahlund.
Frida Petters, RISE, och Matthew Hiron, SLU, säger att det är en revolutionerande teknik som både underlättar för bönderna och naturvården.
Vi hälsar på korna i hagen i Bryttbyn. Här kan man se resultat med blotta ögat. Gräset är grönare på andra sidan det virtuella staketet. En bit bort från den lilla flocken står betet högt, men där de nu befinner sig är marken avbetad.
Varje kossa har ett halsband som kommunicerar med GPS- och telenätet. Det väger 1,3 kilo och laddas av solen. Just i dag ligger de flesta ner i hagen och idisslar. Men skulle någon av dem rymma ser bonden det direkt i sin mobil.
Förutom tidsmässiga och ekonomiska vinster för kött- och mjölkproduktionen bedöms tekniken ha viktiga fördelar i arbetet med att hålla landskapen öppna. Inte minst gäller det naturbetesmarkerna som ofta är svåra att stängsla in på grund av varierande växtlighet, bergknallar, skyddsvärda örter och fågelliv som måste fredas från betesdjuren.
Matthew Hiron är ekolog på SLU. Han ser fördelar för marker som är svårstängslade.
– Här kan man se vad som händer. Vi flyttar gränsen med ett knapptryck och kan ändra betestrycket direkt, eller se till att djuren inte betar på känsliga delar av marken, säger ekologiforskaren Matthew Hiron, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Han visar i sin padda hur det går till. På skärmen syns kornas rörelser, före och efter gränsen dragits om, och det är tydligt att de håller sig innanför det virtuella staketet.
Forskarna testar vad som händer när de ritar om betesmarkens gränser och korna stannar mestadels kvar i den virtuella hagen.
Men om djuret envisas och faktiskt rymmer, vad händer då?
– Rymningar är inte vanligt men om det händer får djurägaren ett larm i sin telefon. I appen kan man snabbt se var djuret är. Kon får inga stötar när den rymt, och inte heller när hon återvänder till hagen, vilket är det vanligaste. De är ju flockdjur, som gärna söker sig tillbaka, säger Frida Petters, projektledare på RISE.
Frida Petters, RISE: "För bonden blir det enklare att hålla koll på djuren, och man kan snabbt byta hage om betet tar slut."
Tillsammans ska forskarna vid RISE och SLU ta reda på hur djur som befinner sig i virtuella hagar påverkas. Men det är svårt med jämförelsematerial, eftersom forskningen på hur djuren påverkas av elstängsel är närmast obefintlig.
Första svenska studien med nötkreatur genomfördes förra sommaren.
– Vi undersökte både djurens stress- och beteendepåverkan, jämfört med en grupp som gick på bete med vanliga elstängsel. Bland annat tittade vi på stresshormonet kortisol i pälsen på djuren. De preliminära resultaten visar inte någon skillnad mellan djuren i de olika hagarna, men det är för tidigt att dra några säkra slutsatser än, vi behöver även titta på andra faktorer, säger Lotten Wahlund.
Frida Petters kliar kossan som går under namnet Damen, som är den i flocken som redan kan det här. Damen var med även förra året.
Jordbruksverket har inte satt ner foten i frågan ännu, men forskarna hoppas att de ska få besked om ett år.
Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket, vill inte lova något.
– Det kräver mer forskningsunderlag innan vi kan ta ställning, säger hon.
Skälet till att frågan måste vara väl genomforskad är förbudet mot att använda el för att styra djurs beteende. Det kan orsaka djuren stress och lidande. Ett godkännande kräver en ändring i djurskyddsförordningen som beslutas av regeringen, eller att Jordbruksverket inför undantag i djurskyddsföreskrifterna.
Sveriges lantbruksuniversitets vetenskapliga råd för djurskydd fick 2019 i uppdrag att sammanställa all forskning på området och de fann då att vissa djur lär sig förstå halsbanden bra, medan andra får väldigt många stötar.
Halsbandet är uppkopplat mot både GPS- och telenätet och ljudsignaler talar om för djuren var hagens gräns går.
Helena Elofsson påpekar att djurskyddslagstiftningen gäller på individnivå.
– Det är viktigt att inga djur får många stötar.
Det behövs helt enkelt mer studier på inlärningsförmåga, stressnivå och djurvälfärd.
– Innan vi har mer forskningsresultat kan vi inte svara på varken om, eller när, detta skulle kunna bli tillåtet, säger Helena Elofsson.
Medan forskarna gör sitt jobb, trycker kött- och mjölkproducenterna, LRF och lantbrukarna själva på för att få besked.
– Vi ser jättemycket fram emot att det blir godkänt, det kommer spara otroligt mycket arbete, säger lantbrukaren Sören Carlsson i Österbybruk.
Husdjursagronomen Frida Petters och ekologen Matthew Hiron tror på den nya tekniken. "Vi får ett flexiblare bete, där djuren kan hålla mer svårtillgänglig hagmark öppen."
Det är hans kor som forskarna fått låna och han följer studien med stort intresse. Inte minst nu när torkan hotar betesmarkerna.
– I dessa tider jagar vi vartenda strå som går att uppbringa. Tänk hur lätt det skulle vara att låna mark för nytt bete om du bara behöver en app, säger han.
Men samtidigt har han svårt att se att de virtuella staketen helt skulle kunna ta över elstängslet.
– Nära vägar till exempel tror jag nog att vi måste ha vanliga stängsel, och man måste märka upp de virtuella hagarna för att varna vandrare som annars riskerar hamna mitt bland djuren. Men visst vore det fantastiskt om vi skulle klara oss utan kostsamma elstängsel helt, säger Sören Carlsson.