Fanny Låstbom är Göran von Rosens mormors moster. I den närmaste familjen är hon ett välkänt namn och flera släktingar har tavlor av henne.
– Men ingen har tittat närmare på hennes konstnärliga gärning och levnadshistoria. Det har mest varit ett antal anekdoter som cirkulerat. Egentligen har vi vetat oerhört lite, berättar Göran von Rosen som bor i Malmö.
För några år sedan började han forska i det som varit. En samling med vykort som Fanny Låstbom sparat från släkt och vänner i Sverige gav välbehövliga ledtrådar. Fram trädde en fascinerande historia om ett fascinerande levnadsöde.
Vid 34 års ålder startade Fanny Låstbom en karriär som konstnär. Mellan 1891 och 1914 bodde hon i Paris och hade en stor umgängeskrets. Där ingick några av tidens stora kulturpersonligheter som Hugo Alfvén, Paul Gauguin, August Strindberg och Bruno Liljefors.
– Jag vet genom forskare som jag haft kontakt med att hon träffade Strindberg nästan dagligen. Det här var under den tiden han skrev Inferno. Och ett tag bodde hon granne med Paul Gauguin i Montparnasse, berättar Göran von Rosen.
Fanny Låstbom slog aldrig igenom stort men lyckades uppenbarligen få en regelbunden inkomst genom att sälja sina verk. Bland annat ställde hon årligen ut vid Salon des Indépendants. Dessutom reste hon flitigt, till Brügge i Holland, Bretagne i Frankrike, Norge och Italien bland annat.
Hon gifte sig inte men hade några förhållanden.
– Det som jag fastnat mest för är integriteten i hennes liv, att hon som kvinna var så självständig. Hon började ett nytt liv vid 34 års ålder och skaffade sig konstnärlig skolning. Hon gick sin egen väg när så många andra tvingades underkasta sig konventionerna. Det var annars vanligt att kvinnliga konstnärer gifte sig och slutade måla.
Vad vet ni om henne som person?
– Det som talats om i släkten är att hon var väldigt bullrig. Hon rökte cigarr och var nog ganska dominant i de församlingar hon var i. Hon tog för sig och tog plats, berättar Göran von Rosen.
Genom att starta en hemsida om Fanny Låstbom har han kommit i kontakt med flera privatpersoner som har tavlor av henne. Från att ha känt till 10-15 verk har han nu lokaliserat ett 50-tal. Stilen pendlade mellan nationalromantisk, symbolism och impressionism.
Men en vit fläck finns fortfarande på kartan. Fanny Låstboms tidiga år i Östhammar vet Göran von Rosen mycket lite om. Hennes far Kuno Låstbom kom till orten 1846 och gifte sig med Sofie Didriksson, garvarmästare och rådmannen Lorentz Didrikssons dotter.
Kuno Låstbom blev med åren en förmögen man, medlem i stadens drätselkammare, föreståndare för Upplands Enskilda Bank och landstingsman i Stockholms län bland annat.
– Fanny Låstbom ärvde nog pengar efter honom och sedan sägs det att hon var sparsam. Det var nog en anledning till att hon kunde leva som hon gjorde, säger Göran von Rosen.
Han hoppas nu få kontakt med människor som vet något om Östhammar under den period under 1800-talet när Fanny Låstbom bodde där. Förhoppningen är att hans efterforskningar till sist ska bli till en bok om hennes liv.
– Jag skulle gärna ha en liten utställning med hennes verk i Östhammar framöver också. Hon var ju trots allt en Östhammarsflicka, säger han.
Fotnot: Det går att läsa mer om Fanny Låstboms liv på www.fannylastbom.se