Knottplågan kan förebyggas

När stallägaren Jenny Mandal kommer gåendes över gårdsplanen med tolvåriga islandshästen Fannar yr snön kring hovarna och det är svårt att tänka sig att det är hög tid att börja tänka på knottangrepp redan nu. De trotsiga knotten börjar nämligen krypa fram i april och hänger sig gärna kvar i mankammen eller svansroten, där de trivs extra bra, ända in i oktober.
- Problemen med knott är stora och hudåkommor verkar bli allt vanligare, precis som övriga allergier och eksem som ökar på människor, det har väl bland annat med miljöförstöring att göra, säger Jenny Mandal som har märkt att många är rädda för att importera hästar från Island på grund av att dessa inte utvecklat något immunförsvar mot knott.

Tack vare den omfattande omsorgen var det var längesen någon av hennes hästar blev riktigt hårt utsatta men hon har sett många andra islandshästar med blodiga sår till följd av dålig tillsyn.
- Man kan inte bara släppa ut hästarna vind för våg i hagen och ha dem där över sommaren. De behöver tillsyn och måste tas in till skymningen.
Ungefär tio av Jenny Mandals 50 islandhästar får problem med svidknotten på somrarna och det är ofta samma hästar som drabbas. Hon - som många andra hästägare - har genom åren försökt med huskurer som innehållit alltifrån vinäger till vitlök. Dock utan något vidare resultat.
- Men med bra rutiner, täcken och duschning kommer man långt. Jag ska snart plocka fram täckena trots att det inte just nu känns särskilt vårigt.

Islandhästar är den i särklass mest drabbade hästrasen då knott inte finns naturligt i deras hemmiljö. I Sverige finns cirka 26 800 islandshästar enligt Svenska Islandshästförbundet. Varje år föds cirka 1500 föl i Sverige och 400 importeras från Island. Det är de importerade djuren som framförallt får problem. Mellan 30 och 50 procent av de importerade hästarna drabbas enligt Sofia Mikko som forskar om sommareksem på islandshästen vid SLU. Av de svenskfödda islandshästarna ligger siffran på runt 8 procent vilket är ungefär lika mycket som hos andra hästraser.
- De som är födda i Sverige har utvecklat ett försvar genom mammans råmjölk. Om stoet inte har varit utsatt för knotten har hon inte rätt försvar.

Sofia Mikko och hennes forskarteam försöker hitta den genetiska bakgrunden för att kunna avla bort det arvsanlag som gör att vissa individer drabbas hårdare än andra.
- Islandshästar har blivit väldigt populära och har således blivit fler. Därför kan det upplevas som om problemet blir allt vanligare, säger Sofia Mikko.
Kerstin Bergvall, veterinär och specialist i dermatologi vid SLU, har sett många knottangripna hästar under sina 30 år i branschen.
- Det är tyvärr ett alltför vanligt problem och ett stort lidande för de drabbade hästarna som kan klia sig helt hårlösa på vissa partier och få variga sår.

Hon menar att problemet är onödigt stort då det går att förebygga bara man är medveten om problematiken.
- Många tror att utslagen har med maten eller solen att göra men det är jätteviktigt att förstå att de måste skyddas från knotten, från april till oktober.
Det gör man bäst genom att inte ha dem ute när det är skymning, gryning, vindstilla eller mulet, för då trivs knotten. Det är också viktigt med heltäckande specialtäcken och att tvätta och hålla huden mjuk.

Det är proteinet i svidknottens saliv som utlöser de allergiska reaktionerna och orsakar kraftig klåda. Kerstin Bergvall tror inte att det kommer att dröja alltför länge innan ett fullgott vaccin finns tillgängligt. Forskning pågår för fullt.
- Det finns redan idag läkemedel men inget som skyddar bra. Jag kan tänka mig att ett tillräckligt skydd kommer att finnas inom en femårsperiod.

Knottplågan kan förebyggas

På en gård i Bärby utanför Alunda ligger Jenny Mandals stall med 55 hästar. Efter 20 års erfarenhet av islandshästar vet hon hur man på bästa sätt förebygger och skyddar djuren från sommarens knottangrepp. Något som är hög tid att börja med redan i april.