Klassen som älskar matte

Gustav Borovic vet varför det är bra att kunna matematik.
– Man får räkna ut saker och så och det bästa är att man blir jättesmart av det. Och jag blir jättesmart för jag äter fisk, säger han under tiden som han ritar olika långa stavar i sin bok.
Just nu är det ”talkamraterna” till talen mellan 10-20 som gäller för klass 1A. Med hjälp av så kallade cuisenairestavar lär sig barnen vad som blir 20: 17+3, 18+2, 19+1 osv. Stavarna gör att eleverna kan visualisera talen och får en djupare förståelse för begreppen.
– Vi försöker hela tiden se till att barnen får en bild av talet, att de får se hur talet är uppbyggt. De ska ha något att referera till, veta att sju är två mer än fem till exempel, förklarar läraren Anita Vällfors.

Sedan i höstas har hennes elever och parallellklassen som leds av Monika Hovland arbetat lite annorlunda med matematiken. De har släppt den vanliga matematikboken och istället låtit barnen skapa sitt eget material kombinerat med olika små häften att arbeta i. På så sätt slipper man den ständiga jämförelsen av vem som ligger först i boken, och räknandet blir mindre mekaniskt.
I stället kan det handla om egna uppgifter som att rita en talrad och sedan dela upp den i 20 lika stora delar. Eller att förstå likamedtecknets funktion med hjälp av en krokodil som helst äter det största talet men blir vilsen när talen är precis lika stora.
Att förståelsen verkligen sitter där kontrolleras regelbundet med diagnoser. Det som inte riktigt fastnar repeteras.
– Vi är noga med att befästa kunskapen. Fördelen med det här arbetssättet är att de kan få en större tilltro till vad det handlar om. Vad matematik egentligen är och vad ett tal är, säger Anita Vällfors.
Hon och Monika arbetar så konkret det bara går genom att bygga upp en affär, baka, titta på klockan och rita av tärningen. Eleverna har hittills hängt med bra i svängarna.
– De är väldigt positiva och det är nog inte alltid de tänker på att det vi håller på med faktiskt är matte.

I Monika Hovlands klass arbetas det just den här dagen flitigt med hälften och dubbelt. En uppgift består av att ta sex knappar och sedan rita av hälften av dem i häftet.
– Att förstå begrepp och kunna använda dem i nya sammanhang är det viktigaste, påpekar Monika Hovland.
Inte minst för de två lärarna har det tvååriga projektet inneburit en nytändning. De har fått en summa pengar av Skolverket som bland annat gått till nytt material och vidareutbildning för dem själva.
– Det är jättespännande och roligt. Vi har verkligen fått ett lyft och diskuterar hela tiden med varandra hur vi ska lära dem det här, säger Anita Vällfors och Monika Hovland.