Klartecken för Forsmark att höja effekten
Forsmarks Kraftgrupp AB får tillstånd av miljödomstolen att höja effekten vid kärnkraftverket. Höjningen motsvarar elförbrukningen i Uppsala län under ett år, men regeringens prövning återstår innan saken är helt avgjord.
Forsmarks miljöchef Eva Hydén och kommunikationschefen Claes-Inge Andersson är tillfreds med miljödomstolens beslut. Om ett år kan effekthöjningen börja genomföras, om regeringen också ger klartecken.
Foto: Staffan Claesson
- Vi är tillfreds med domens alla delar. Det här känns positivt, säger Forsmarks kommunikationschef Claes-Inge Andersson.Effekthöjningsprojektet har blivit försenat på grund av händelsen i juli 2006 när delar av säkerhetssystemet slogs ut och det uppdagades att det fanns allvarliga brister i säkerhetskulturen. SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten, har haft Forsmark under särskild tillsyn sedan dess. Myndigheterna har även sagt att Forsmark inte kommer att få klartecken att höja effekten så länge kärnkraftverkets åtgärdsprogram för säkerhetskulturen pågår.
- Det är den bild vi har också, säger Claes-Inge Andersson.
Om SSM så småningom tillstyrker effekthöjningen och regeringen ger sitt godkännande planerar Forsmark att inleda åtgärdsprogrammet vid reaktor 2 nästa sommar, och året därefter väntar reaktor 1. År 2011 avslutas projektet med effekthöjning i reaktor 3.
Effekthöjningen kan genomföras framför allt genom att bränslet utvecklats och blivit mer effektivt på senare år, säger Forsmarks miljöchef Eva Hydén.
- Det innebär att vi måste ha ett högre flöde av kylvatten genom anläggningen och då måste dimensioneringen av pumpar, ledningar och ventiler ändras.
Även högtrycksturbiner och generatorer ska bytas ut, och Forsmark räknar med att kostnaderna kommer att landa på ett antal miljarder kronor.
- Saker går in i varandra, men de kommande tio åren räknar vi med investeringar i storleksordningen 10 miljarder kronor, säger Claes-Inge Andersson.
Utifrån den förväntade utvecklingen på elpriset räknar Forsmarks ägare ändå med en nätt vinst. Prognosen är att kärnkraften finns kvar åtminstone till år 2030.
UNT: Har händelsen i juli 2006 påverkat säkerhetsbedömningen och effekthöjningens storlek?
- Vi har gått igenom och tittat på säkerhetsmarginalerna, men det som hände 2006 har inte fått oss att ompröva nivåerna. Vi anser att vi har goda säkerhetsmarginaler, säger Claes-Inge Andersson.
Effekthöjningen innebär att temperaturen på kylvattnet som släpps ut från kärnkraftverket till havet ökar med cirka en grad. I dag är temperaturen på kylvattnet redan tio grader högre än det omgivande havsvattnet. Vilka konsekvenser temperaturhöjningen får är oklart, och miljödomstolen har villkorat domen med att detta ska utredas under driftens första fem år.
Miljödomstolen har inte gått på miljörörelsens linje att Forsmarks ansökan borde avslås eftersom frågan om omhändertagandet av det utbrända kärnbränslet inte är löst. Enligt miljödomstolen finns inga skäl att ifrågasätta andra myndigheters bedömning att Forsmark uppfyller bästa möjliga teknik för omhändertagandet av kärnbränsle. Inte heller har miljödomstolen funnit att händelsen år 2006 och det som framkommit om säkerhetskulturen innebär något hinder för att godkänna ansökan. Men miljödomstolen poängterar att det är viktigt att Forsmarks Kraftgrupp fortsätter arbetet med säkerhetskulturen och inte "slappnar av", eftersom det är Forsmark som har det fulla ansvaret för att anläggningen drivs på ett säkert sätt.
Så jobbar vi med nyheter