Då och då dyker det upp tips på katter som sitter fast i träd. Just i dag, denna januaritisdag, sitter det en katt i ett träd i Östervåla och jamar övergivet. Han har suttit där i två dygn nu, och allt fler ropar på åtgärder. De vill ha tidningens hjälp att sätta fokus på problemet. Nu hann vi inte rycka ut ens, innan hjälpande arborist som kallats in från Stockholm lyckades få ner honom.
Inte sällan skapar katter i träd annars braskande rubriker. Som den här:
”Katt räddad efter sex dygn i träd” (Aftonbladet)
Eller denna:
”Kattungen Mysans skräckdygn i trädtoppen” (Göteborgs Posten)
Allmänheten, det vill säga du och jag, ringer gärna brandkåren eller någon trädvårdare med vana att klättra i träd. Och oftast ställer de upp.
En liten rundringning visar att brandkårer i olika kommuner agerar olika. I Norra Storstockholm deklarerar man att man slutat rädda katter ur träd. ”Då får vi inte göra annat”.
På andra håll händer det att brandkåren rycker ut, men bara om man har tid för ”en liten övning”.
– Vi räddar katter, men vi väntar ett par dygn om det inte är väldigt kallt. Och så kör vi bara inom tätbebyggt område, där vi kommer åt med stegbilen. Det blir som en övning för oss.
– Sedan får vi ju cred från allmänheten också, för tidningen brukar ju vara där och bevaka, säger insatsledare Kenneth Larsson vid Sala Heby Räddningstjänst när jag ringer och kollar.
Men kan katterna verkligen inte komma ner? Och finns det djur som faktiskt dör av svält i trädtoppen eller trillar ner och slår ihjäl sig?
Ingen av dem jag ringer denna katta-strof-tisdag har någonsin hört talas om ett sådant tragiskt slut på katthistorierna.
Jag har nästan alltid haft katt. När jag var liten hade jag minst tre hemma på gården i Norrland. Och de älskade att klättra i träd. Ofta satt de fast i en trädtopp jamandes livet ur sig. Men efter max tre dagar landade de till slut på marken. Någon gång med en stukad tass eller ett rivsår, men alltid med livet i behåll. ”Ner kommer de alltid” som min djurälskande mormor uttryckte saken.
Men hjälp kan man alltid be om ändå. Brandmännen behöver ju öva!