På gården i Valö har lantbrukaren Sören Axelsson 65 stycken KRAV- uppfödda stutar. För ett kilo kött får han 30 kronor per kilo av slakteriet. När köttet slutligen kommer ut i butik ligger priset från hundra upp till fem hundra kronor per kilo.
– Det är vansinnigt att vi som sliter med att föda upp djur efter alla regler och krav får så lite betalt i jämförelse med handlaren som lägger upp färdigförpackat kött i hyllorna och ställer in mjölk i kyldisken, säger Sören Axelsson.
Han menar att handlaren får ut mycket av mervärdet av de svenskproducerade livsmedlen medan producenterna står utan vinst. Räknat per stut förlorar han ungefär 4 000 kronor i mervärde. När det är dags för slakt säljer Sören Axelsson sina djur till Upplandsbonden, en ekonomisk förening som är kontrollerad och certi?erad enligt KRAV-reglerna. Dessa lejer i sin tur bort styckningen för att sedan sälja köttet vidare till Svenskt butikskött som förädlar och paketerar innan det går vidare till handlarna. Tommy Öhman, marknadsansvarig på Upplandsbonden, säger att frågan är komplicerad eftersom det är många led i kedjan.
- Att slakta i små slakterier är dubbelt så dyrt som i de större, trots att efterfrågan på KRAV-märkt kött är stor.
Efter slakt och styckning blir ett djur på 600 kilo slutligen 170 kilo kött varav 4 kg är av den mest eftertraktade filén och 80 kilo är färs. Det slutliga priset ligger mellan 100 och 120 kronor per kilo innan handlaren har satt sitt pris. På ICA vill man inte avslöja inköpspriset på kött. Men svenskt kött är populärt och det är konsumenten som styr priset, förklarar Dan Jacobson, färskvaruchef på ICA.
- Vi själva betalar 50-100 procent mer för svenskt än för importerat kött.
Han försvarar köttpriset med att det endast är vissa delar på ett djur som kan säljas dyrt och att den största andelen kött på en ko blir köttfärs eller går till charkdelen. Han menar att det är en myt att konsumenten köper det billigaste och hänvisar till att ICA bara skulle ha sålt importerat kött om konsumenterna enbart var ute efter låga priser. Nu har ICA ungefär 80 procent svenskt kött i sina butiker. Enligt Jordbruksverkets analyser består hälften av nötköttet och 39 procent av grisköttet som konsumeras i Sverige av importerat kött. Verket har också sett en tydlig trend att den svenska produktionen har minskat för varje år de senaste femton åren, medan importen har ökat. Både lantbrukaren Sören Axelsson och mjölkbonden Tommy Runarsson, menar att de svenska djurskyddskraven är en bidragande orsak till utvecklingen med låg lönsamhet och dyra priser i affären.
– Svenska lantbrukare har andra krav jämfört med andra länder. Vi får ha färre djur i ladugården, har större restriktioner på antibiotika och korna måste vara ute på bete på somrarna.
Samtidigt menar de att kraven är bra eftersom den höga standarden gör att djuren mår bra och att välmående djur i slutänden ger bättre kött och mjölk. De är eniga om att frågan ligger på ett politiskt plan och menar att det ?nns två lösningar på problemet.
– Antingen måste djurskyddskraven ändras så att svenska lantbrukare får samma förutsättningar som lantbrukarna i de länder där vi importerar kött från. Eller så måste Sverige börja ställa krav på att det importerade köttet följer de svenska djurskyddsreglerna.
Dan Jacobson på ICA håller inte med.
- Jag tror på fri rörlighet. Man skapar inte en marknad genom förbud.