Att som besökare ta sig in på kärnkraftverket i Forsmark kan liknas vid en utökad flygplatskontroll. Vakter, legitimationer, fotografering, fingeravtryck, individuella passerkort och koder, bombdetektorer och röntgenkameror ingår i säkerhetspaketet. Obehöriga göre sig icke besvär är det meningen. Men just nu är extra många behöriga – 1 200 tillfälliga revisionsarbetare och entreprenörer plus 800 "vanliga" forsmarkare jobbar med den stora revisionen.
Planeringen inleddes för nära fem år sedan. Budgeten är på nära två miljarder kronor.
– Den här stora revisionen är en viktig pusselbit för att vi ska kunna köra som planerat i ytterligare 30 år. Det är ett stort maskineri som involverar många i organisationen, säger Jan Lundvall som är blockchef på Forsmark 3 (F3).
UNT träffar honom på hans kontor inne på blocket. Lotsade av kommunikationschefen Claes-Inge Andersson tar vi oss sedan till turbin- och generatorhallen efter att ha försetts med dosimetrar och gula overaller. Här är det vanligtvis inte en kotte. Men nu råder full aktivitet samtidigt som driften ligger nere.
Den gamla generatorn, som väger i storleksordningen 500 ton och suttit på plats sedan starten år 1985, byts ut mot en ny pjäs i ännu tyngre viktklass. Dessutom skiftas sex transformatorer enligt samma princip. Lägg till ett antal planerade underhållsinsatser i mindre storlek och det landar på 6 000 åtgärder under 50 dygn.
– Det är ett lagspel där alla bidrar. Oavsett om man jobbar med service eller är superspecialist så är ingen är viktigare än någon annan, säger Kenneth Stensson som är revisionsprojektledare.
Hjälmförsedd arbetskraft klättrar, bär, lyfter, skruvar, installerar, kontrollerar, kör maskiner och en del tittar koncentrerat i sina papper. Ingen är sysslolös.
– Det är nu det visar sig om logistiken är planerad på rätt sätt, säger Anders Kjellgren som är revisionskoordinator.
Han har jobbat på F3 ända sedan starten. Kenneth Stensson skojar om att Anders Kjellgren hade en tår i ögat när den gamla generatorn fraktades iväg till tungförrådet på torsdagsmorgonen. "För länge" svarar lakoniskt han när UNT frågar hur länge han jobbat på Forsmark. Men Anders Kjellgren känner kärnkraftverkets vitala delar på ett annat sätt än många yngre medarbetare, medger han.
– Jobbet med driften är ungefär detsamma. Men vi som varit med från början har ju den stora fördelen att vi kommit väldigt nära här inne, innan reaktorn var laddad med bränsle.
De tre bruna lågtrycksturbinerna sträcker sig genom hallen. De gamla byttes år 2004. Högtrycksturbinen längre bort har ett vitt hölje med sprutisolering. Den ser lite klumpig ut, men är ny sedan i fjol. Kenneth Stensson berättar att det varje sekund passerar 1 600 kilo ånga genom turbinerna i vanliga fall.
– Största delen av ångkraften tas upp i högtrycksturbinen, resten i lågtrycksturbinerna efter att ångan hettats upp igen i mellanöverhettaren. Sedan kyls ångan ned till vatten igen, som pumpas tillbaka till reaktorn.
Ångkraften förs vidare till generatorn som alstrar ström. I nästa steg skickas strömmen till en så kallad uttagslåda. Därifrån förs den till transformatorerna. Tre av dem omvandlar strömmen till 400 kilovolt som går ut till det svenska kraftnätet. Tre mindre transformatorer omvandlar även en del av strömmen till 10 kilovolt, som går till intern förbrukning på blocket.
När revisionen är klar finns förutsättningar för ytterligare 30 års drift i Forsmark. Samtidigt ska den statliga energikommissionen, som leds av energiminister Ibrahim Baylan, inom 1,5 år ta fram underlag för en bred överenskommelse om energipolitiken med tonvikt på elförsörjningen på längre sikt.
– Vi får se vad Energikommissionen kommer fram till, det måste finnas stabila förutsättningar för en säker elproduktion. Sverige kan inte byta energipolitisk inriktning med fyra års mellanrum, säger blockchefen Jan Lundvall på Forsmark 3.