Thomas Håkansson och Bosse Olofsson Bende spelar vid utställningen. "Det är fantastiskt att spela här. Vi sitter här i mitten medan folk går runt och tittar på konst och kan höra musiken hela tiden".
Vägen till stopp 18 på kartan över utställningar går längs slingringa vägar, omringade av hav och ö-landskap. Vid slutet av grusvägen ligger Lökäng. Där har Kyll Hellberg, som tillsammans med Ulla Gerbrand arrangerar konstrundan, öppnat upp sin ladugård veckan till ära. Här ställer åtta konstnärer ut under Gräsö konstrunda.
I mitten av ladan sitter två musiker och spelar. Runt om är konstverk upphängda på ladugårdens väggar. Det är en blandning av fotografier, skulpturer, målningar och dockor.
En av utställarna är Sanne Vils. Under konstrundan ställer hon ut egentillverkade silversmycken och känslolösa Waldorfdockor. Dockorna har hon tillverkat i 45 år och varje docka tar minst 10 timmar att göra.
– Utseendet ska inte röja några känslor, så barnen själv kan lägga in sina känslor. Om barnet är på surt humör ska de få lov att vara det och även låta dockan vara det, säger hon.
Sanne Vils berättar att Waldorfdockorna är tillverkade i ull. Så mycket av materialet som möjligt ska vara ekologiskt. Hon syr kläderna till dockorna själva, men skorna köper hon.
I andra änden av ladan är väggen fylld av bilder på ödehus. Det är fotografen Hans Åke Lerin som visar upp fotografier ur sin bok om ödehus från Y-stad i söder till Pajala i norr.
– Det är något speciellt när man kommer in i ett ödehus. Det är så mycket historia, man känner hur väggarna talar till en. Det kanske har levt familjer där med barn och man har skrattat och gråtit där inne.
Hans Åke Lerin är filmfotograf och har tidigare gjort en TV-serie om gamla mötesplatser.
I ett annat rum är tak och väggar fyllda av Dennis Perssons skulpturer.
– Det är bevingade väsen av olika slag. Basen är oftast drivvedspinnar. Jag försöker hitta bitar som jag kan använda relativt obearbetade, som kan bli till exempel en fågelhals.
Det mesta är tillverkat av återvunnet material och sådant som han funnit på loppisar. Vingarna kan till exempel tillverkas av plåt från burkar.
"Jag har alltid varit fascinerad av fåglar. Jag tycker de har en inneboende humor. Och vingar står för hopp och frihet på något sätt", berättar Dennis Persson.
Förutom konsten menar Dennis att gemenskapen gör konstrundan speciell.
– Det är ett väldigt fint kollektiv. Många bor här, och äter ihop den här veckan. Det är också en viktig del.
Jag far vidare längre söder ut på ön, till stopp 14 på kartan. Här har Kerstin Sjöblom en egen ateljé bredvid sitt sommarhus. Ateljéns väggar är målade vita och dagsljuset strömmar in i rummet. Här visar hon upp sina abstrakta oljemålningar.
– Jag vill att man ska känna ett lugn. Att den blå färgen tilltalar. Egentligen vill jag mest att man ska titta, tänka och fundera när man ser mina målningar, berättar hon.
Gräsö konstrunda pågår till 17 juli.
Kerstin Sjöblom har alltid målat. År 2012 fick hon sin egen ateljé. Året därpå ställde hon ut på Gräsö konstrunda för första gången. Det har hon sedan gjort varje år, förutom när konstrundan hade uppehåll under pandemin.