Tvärtom. De flesta av Kelinges 26 bofasta anslöt sig, liksom boende i Rosätra, Annö och även några stycken från Gimo. Margareta Larsson i julfestkommittén berättar att Bondeförbundets kvinnor startade evenemanget i mitten på 1950-talet och att julfesten alltid ägt rum första söndagen efter Knut.
Bygdegården var tidigare folkskola. Som flera andra i trakten lades den ner 1952. Fem år senare fick en nybildad bygdegårdsförening köpa fastigheten. I dag har byggnaden bland annat utrustats med ett fint kök, WC, luftvärmepump, altan och nytt tak.
En orsak till Kelinge julfest popularitet är duon Lennart Svensson och Gerd Nordström från Östhammar som svarar för musiken på gitarr och piano respektive dragspel.
– Vi har anlitat dem i snart 30 år, säger Margareta Larsson.
Sedan skolan lades ner har urbaniseringen fortsatt avfolka landsbygden. Ännu fler skolor och lantbruk har lagts ner.
Sista lärarinnan Asta Fasth-Gustafsons avskedshälsning på svarta tavlan från juni 1952 har bevarats bakom glas. På en vägg i ett rum innanför lektionssalen där det dukats för julkaffe med saffransbröd och kakor, sitter en handfull gamla skolfoton i svartvitt uppe. Allvarliga barn ser mot fotografen.
– Den 6 juni firar vi vår egen bygdegårdsdag och då brukar det vara minst hundra personer här, rekordet är 125, uppger Margareta Larsson.