Den som blickar ut över Granfjärden från badplatsen i Sund kan på avstånd se något som liknar en bryggställning med stolpar, långt ute i vattnet. Det är en försöksanläggning med tio bassänger som Stiftelsen BalticSea2020 har på plats för att tillsammans med Östhammars kommun undersöka om det finns metoder som kan förbättra vattenkvaliteten i Granfjärden. Vad det hela handlar om är att järn släpps ned i bassängerna, för att binda lös fosfor på botten och därmed minska förekomsten av algblomning. I bräckt vatten är det så vitt docent Emil Rydin på BalticSea2020 vet första gången som ett sådant försök genomförs.
– Granfjärden är en bra kandidat, eftersom den både är övergödd och grund. Det ska bli spännande att se vad det här leder till, säger Emil Rydin.
Liknande försök med aluminiumfällning har genomförts i Björnöfjärden i Stockholms skärgård.
– Men Björnöfjärden är en relativt djup fjärd och där finns också syrefria bottnar under delar av året. Här är inte syrefria bottnar ett problem.
Om järnet väl binder lös fosfor på botten, kan fosforn inte komma loss igen?
– Jo, om bottenmiljön blir helt syrefri. Vi vill följa hur stabil miljön i de här bottnarna är för den här fosforbindningen.
Emil Rydin poängterar att det handlar om ett experiment, och inget fullskaligt försök. Hela projektet i Granfjärden med insamling av prover varannan vecka kostar ungefär en miljon kronor.
– Bassängerna utgör en ren försöksanläggning och det är relativt små investeringar. Det som kostar är främst analysarbetet.
När vet ni om det är värt att satsa i full skala?
– Det är för tidigt att göra någon prognos. Innan vi kan uttala oss om nästa steg måste vi ha analysen klar under senhösten.
Övergödningen i Granfjärden beror på långvarig belastning av närsalter (kväve och fosfor). Östhammars kommun har under de senaste åren kartlagt och åtgärdat mycket av den externa tillrinningen och även anlagt Karö våtmark på Söderön för att minska tillförseln från land. Men höga halterna av fosfor finns fortfarande vilket hänger ihop med bristande fosforbindning i sedimenten. Med järn, i rätt form och mängd, kan läget alltså förbättras hoppas Emil Rydin och forskargruppen vid BalticSea2020.
Vad är det bästa möjliga utfallet på lång sikt?
– Att algblomningen klingar av så att siktdjupet blir bättre och en del av bottenvegetationen får chans att återetablera sig. Grunda havsvikar har en viktig roll i ekosystemet.