"Jag har ingenting att dölja"

— Jag ser en älg som hänger med huvudet nästan ända ner till marken. Den rör sig lite och tittar på mig.
Så berättar Mikko Rauma, 50 år från Dannemora, om sin upplevelse strax innan han avlossade vådaskottet.
Men i själva verket var det en 39-årig man ur jaktlaget, kamouflageklädd och med en grön ryggsäck på ryggen han såg.
Och det han uppfattade som älgens ögon, kan ha varit ryggsäckens blänkande knappar.

Åter ute i skogen
Den här måndagsförmiddagen befinner sig Mikko Rauma åter i skogen tillsammans med advokat, åklagare, nämndemän och domare. Platsen där 39-åringen senare hittades är markerad och rätten står på det ställe 70—80 meter bort varifrån
Mikko Rauma sköt.
En och en går nämndemän och domare fram för att med egna ögon titta i vapnets kikarsikte genom den täta tallskogen.
Bakgrunden är följande: Den skjutne är en av tre kamrater i jaktlaget. På morgonen på älgjaktens första dag tror han sig ha skadeskjutit en älgtjur. Mikko Rauma, som tillhör ett annat jaktlag, tillkallas av jaktledaren för att hjälpa till med eftersök och hans hund får snabbt upp ett spår. Plötsligt ser Mikko Rauma vad han uppfattar som en älg och avlossar ett skott. Skottet dödar 39-åringen omedelbart.

Grovt oaktsam
Under förhandlingarna i tingsrätten hävdar åklagare Anders Wahlberg att Mikko Rauma varit grovt oaktsam vid tillfället.
— Mikko Rauma har inte förvissat sig om att människor, jaktkamrater och andra inte kunde komma till skada, säger åklagaren och påpekar att lagen i det här fallet ställer stränga krav. Skytten får under inga omständigheter avlossa ett skott innan
han är absolut säker på vad det är han siktar på. Då spelar det ingen roll vilka omständigheterna var och hur den skjutne var klädd.
— Det är inte bara jaktkamrater som kan finnas där ute utan även bärplockare, polska bärplockare till exempel, eller andra som inte har kännedom om vår svenska jakttradition.
Från början rubricerades fallet som vållande till annans död. Åtalet har nu ändrats till grovt vållande efter överprövning begärd av den skjutnes änka. Brottet har ett straffvärde på minst sex månaders fängelse. Det finns också skadeståndsanspråk på 25 000 kronor till änkan och 25 000 kronor till parets gemensamma son.

Livet förstört
— Hennes liv är förstört och hon säger själv att hennes framtid är krossad, berättar målsägandebiträdet Enar Bostedt.
Men advokat Anders Wallin hävdar att Mikko Rauma inte fått någon information om att det fanns människor i skogen. Jaktledaren, som kallats som vittne, säger att han visst informerat om att 39-åringen fanns på plats men medger att han pekat åt fel håll när han visat var mannen befann sig.

Saknade signalväst
Advokaten påpekar också att 39-åringen inte bar signalväst. Han gav sig inte heller tillkänna när jakthunden gav skall. Enligt försvaret handlar det i det här fallet inte om straffbar oaktsamhet.
När den åtalade Mikko Rauma i slutet av rättegången ska säga några ord bär rösten honom knappt längre.
— Jag får leva med det här resten av mitt liv, får han till sist fram.
Efteråt förklarar han varför han vill framträda med namn i tidningen.
— Jag har ingenting att dölja och jag vill propagera för att det ska bli lag att ha signalväst när man jagar. Jag vill att man ska dra någon lärdom av det här.

Fotnot: Dom avkunnas om två veckor, den 18 september.

"Jag har ingenting att dölja"

Var det grov oaktsamhet som ledde till att en 39-årig älgjägare miste livet? På måndagen fick den tragiska jaktolyckan 10 oktober förra året sitt rättsliga efterspel. Och rättegången började där olyckan inträffade, i skogarna norr om Dannemora.