”Se men inte röra” och ”Tystnad, tagning... kyss mig!” är två böcker som hälsingen Frida Jorlin från Östhammar har översatt från engelska till svenska. Men för tre år sedan valde hon bort den så kallade kiosklitteraturen.
– Samtidigt som det var kul att översätta böckerna fick man så kort tid på sig, och det var inte särskilt bra betalt.
Efter tips från en vän gjorde istället Frida Jorlin ett prov hos ett textningsföretag i Stockholm – som hon klarade. Där startade den nya karriären som undertextare av tv-program. Frida Jorlin har inte gått en översättarutbildning men har pluggat svenska och engelska och även bott i England.
– Men textningsföretaget hade inte så många översättningsjobb så jag började direkt med det som kallas för döv- och svensktextning.
Som frilansare beställer hon jobb från textningsföretaget som i sin tur har fått textuppdrag av exempelvis SVT eller Utbildningsradion. Det kan handla om underhållningsprogram, föreläsningsserier eller barnprogram. Senast uppdragen var avsnitt av tv-programmen ”Strömsö” och ”Smartare än en femteklassare”.
– En vanlig dag beställer jag jobb för några dagar framåt, alltså så många minuter jag vill ha att texta.
Betyder det att branschen är osäker?
– Nej, det har aldrig hänt att jag inte fått jobb när jag beställt. Men yrket kan nog digitaliseras mer i framtiden, och bli mer styrt med automatik.
Dövtextningen är mer utmanande än svensktextning, som mest handlar om att skriva ut vad som sägs i rutan.
– Säg att ett klipp är åtta sekunder och sen blir det en ny scen. På åtta sekunder hinner en person säga väldigt mycket men jag måste ändå se till att det får plats på två rader. Jag måste därför sammanfatta automatiskt i huvudet och få med det som är viktigt. Och folk pratar heller inte som man vill. De kan börja en mening, tveka lite och sen avsluta meningen i en annan form.
Programledare som talar fort och slänger in vitsar kan också bli en tuff uppgift att hantera.
– Då vill jag ju gärna ha med skämtet och poängen för jag vill ju inte att döva personer ska behöva missa det roliga.
När personer pratar samtidigt, som i en debattpanel, tar undertextningen längst tid.
– Det tar även lång tid när personer rabblar viktig information på för mig okänt fackspråk, som på en föreläsning om till exempel enzymer eller okända glaciärer.
Samtidigt som Frida Jorlin trivs med att jobba hemifrån kan det även finnas nackdelar.
– Man kan ju lätt strosa iväg eller börja göra något roligare om man sitter med ett lite långtråkigt program. Om jag blandar jobb med annat textar jag kanske ett 30 minuter långt program på en dag.
Men att vara utan chef eller kollegor är en stark fördel.
– Jag älskar mitt jobb för att jag kan bestämma själv hur mycket jag ska jobba. Jag vill inte ha en auktoritet över mig och jag vill inte ha påtvingat umgänge.