Historiens Gräsöbor kartläggs

Gräsöarkivet är frukten av ett tålamodsprövande arbete som hembygdsföreningen lagt ner på att skriva rent och tolka gamla handlingar.

Efter dåtida Gräsöbor finns nästan alltid ett spår utlagt i historien, en enkel anteckning i kyrkoböckerna om födelseår och dödsorsak eller uppgifter i bouppteckningsprotokoll. Och mellan alla dessa människor finns länkar i form av släktskap. De hade en mor och en far, de fick barn.
Till sommaren kan alla dessa uppgifter finnas lättillgängliga på nätet för hugade släkt- och hembygdsforskare. Det är Thomas Carlsson, sommarboende på ön och den som sköter Gräsö.nu, som just nu lägger in alla uppgifterna i datorn.

Födelseböckerna är redan utlagda, nu återstår dödsböckerna och andra uppgifter som hembygdsföreningen har tillgång till.
- Jag tror att det kommer att landa på mellan 10 000 och 15 000 personer, inte bara dem som är födda på ön utan också dem som flyttade dit och därifrån. Om man söker på en person ska man kunna se när han eller hon föddes och dog, var de bodde och vilka deras föräldrar och barn var. Det blir en stor demografisk databas över dem som har bott på ön från 1600-talet och fram till 1920-30-talet ungefär, berättar Thomas Carlsson.
Han sitter på ledig tid på kvällarna och arbetar med att bygga upp registret i datorn. Men det mest mödosamma jobbet har medlemmarna i hembygdsföreningen gjort när de läst och skrivit rent bland annat de gamla kyrkoböckerna.

När vi åker ut till hembygdsgården i Söderboda och tar en titt på underlaget förstår vi varför. För ett otränat öga är det nästan omöjligt att tyda vad som står på de kopierade bladen.
- Man lär sig så småningom fast det tar lite tid. Vi har hållit på med att tolka de här gamla handlingarna under en herrans massa år och det är oerhört tidskrävande, berättar Göran Törnqvist ordförande i Gräsö hembygdsförening.
Det handlar om födelse- och dödsböcker, konfirmationsböcker, vigselböcker, husförhörs- och mantalslängder bland annat. Informationen kommer från landsarkivet i Uppsala och riksarkivet, krigsarkivet och stadsarkivet i Stockholm. Dessutom har man bläddrat sig igenom otaliga nummer av gamla Östhammars Tidning på biblioteket och hittat 1 200 artiklar där Gräsöbor förekommer.
En kartläggning av nästan hela Gräsös befolkningen under ungefär 300 år, med andra ord.

Varför gör man något sådant?
- Nyfikenheten. Det är jätteintressant och det roligaste är när man får lite kött på bena, när man hittar lite historier om folk, säger Göran Törnqvist och visar en notering i dödsboken om en båt som förliste vid "Arholma klippor" på väg till Stockholm. Fyra Gräsöbor försvann i vågorna och hittades aldrig åt igen den gången.
- En del präster är jättebra på att beskriva. De gör hela små noveller av folk när de har dött. De var suveränt bra på att dokumentera sin tid, tillägger hans fru Maud Törnqvist.
Att ta fram bygdens historia har många hembygdsföreningar sysslat med men att man också tar hjälp av den moderna tekniken är mer ovanligt.
- Det började med att vi lade över informationen på cd-skivor som folk kunde köpa. Men sedan gick vi vidare och började lägga ut det på datorn. Det är det här vi är till för, att delge andra sin historia gratis, säger Göran Törnqvist.

På så sätt skapas en bild inte bara av de enskilda personerna utan av hela öns historia kan tyckas.
- Nja, det är stor skillnad på att ha data och att ha information. Vi kommer inte att kunna automatisera historien och berättelserna, för det krävs det människor som tolkar uppgifterna. Men det här blir en researchdatabas för dem som vill skriva historien om Gräsö. Vi kan hjälpa folk att berätta sin egen historia, säger Thomas Carlsson.
Hur kommer då den tolkningen att se ut? Göran Törnqvist har ofta fått frågan om det inte kommer att visa sig att alla är släkt med alla på lilla Gräsö.
- Men jag vet inte om jag håller med om det riktigt. Det har faktiskt kommit in ganska mycket folk utifrån som pigor och drängar från Dalarna och Åland till exempel. Folk rörde på sig mer än man kan tro även på den tiden. Fast det är klart. Visst är vi många som är släkt med varandra också.

Historiens Gräsöbor kartläggs

En demografisk databas och ett gigantiskt släktträd. Det kan bli resultatet när uppgifter om Gräsös befolkning från 1600-talet och fram till början av 1900-talet blir sökbara på nätet.