Havstulpaner-inte lika vackert som det låter

En svart liten plastplatta. Och en vanlig rengöring. Det ska hjälpa båtägare i Östhammars kommun att på ett miljövänligt sätt slippa problem med den årliga sommarplågan havstulpaner.

Bo Liljeborn kontrollerar om det kommit havstulpaner.

Bo Liljeborn kontrollerar om det kommit havstulpaner.

Foto: Martina Lindvall

Östhammar2010-07-09 08:40

– Man sparar både tid och pengar på det här sättet, säger Bo Liljeborn.

Han är en av kontrollanterna i Skärgårdsstiftelsen Havstulpanprojekt. Varje år drabbas båtägare runt om landet av havstulpaner - små kräftdjur som växer sig fast på skrov och gör så att båtarnas fart minskar och bränsleförbrukningen ökar. Under åratal har båtägare använt sig av giftiga båtbottenfärger för att slippa djuren men sedan år 2001 samarbetar Skärgårdsstiftelsen och Länsstyrelsen i Stockholm, samt numera även stiftelsen Håll Sverige Rent, med att få folk att tvätta bort havstulpanerna i stället.

2009 infördes kontroller av havstulpanernas tillväxt områdesvis och båtägare fick möjlighet att anmäla sig till Skärgårdsstiftelsen för att bli varnade om när havstulpanerna började komma, för att lätt kunna tvätta bort djuren i tid. Bo Liljeborn som bor på Lösholmen anmälde sig men när han fick meddelande var det redan för sent.
– Den enda stationen de hade i området låg långt ute i skärgården där det är kallt. Här längre inåt land blir det varmt fortare så här hade havstulpanerna redan hunnit komma, säger han.

Bo Liljeborn tog kontakt med Skärgårdsstiftelsen och förklarade problemet och de frågade om han inte kunde tänka sig att hjälpa till nästa säsong. Något han gladeligen ställde upp på.
– Jag har tvättat min båt sedan 1983. Jag har aldrig använt båtbottenfärg. Tvättar man bara i tid går det hur lätt som helst att få bort djuren, säger han.

Kontrollantarbetet innebär att Bo Liljeborn går ner till bryggan en gång i veckan och drar upp en platsplatta ur vattnet för att se om några havstulpaner satt sig. Än så länge ha ingen tillväxt synts till men temperaturen i sjön är hög och om några veckor tror Bo Liljeborn att det är dags. Han hoppas då att fler i kommunen anmält sig hos Skärgårdsstiftelsen för att bli varnade och att de väljer att rengöra sin båt, i stället för att spendera pengar och tid på att måla giftig färg.
– Tyvärr är båtfolk väldigt konservativa. Man gör som man alltid har gjort. Om vi vill att nästa generation ska få uppleva samma skärgård som vi har i dag måste vi börja ändra vårt beteende, säger han.

De giftigaste båtbottenfärgerna, som innehåller koppar, är i dag helt förbjudna på ostkusten men inte i västra Sverige. Många köper därför färg där och för sedan hit den. Britta Eklund, docent i miljövetenskap vid Stockholms universitet, har forskat kring båtbottenfärgernas påverkan på naturen. Hon säger att de är mycket farliga för miljön.
– Koppar är allmänt giftigt för växter och djur, i väldigt små doser, säger hon.

En av de växter som är speciellt känslig för koppar är Blåstången och dess reproduktionsfunktion. Blåstången är en växt som ger liv åt många andra organismer och som enligt Britta Eklund redan slutat leva i småbåtshamnar. Skulle båtbottenfärgerna få större spridning skulle konsekvenserna bli förödande säger hon.
– Blåstången är som skogen vi har på land. Andra växter och djur har sin tillvaro där. Om den försvinner skulle Östersjön se helt annorlunda ut än vad den gör idag.

Om kräftdjuret

Havstulpanen är ett kräftdjur som förekommer i olika arter världen över. I Östersjön finns endast en art, slät havstulpan, som tros ha invandrat fastsittande på ett båtskorv någon gång under mitten av 1800-talet.

Arten förekommer längs med Sveriges ostkust från Skåne i söder upp till Bottniska viken i norr.

Kräftdjuren föds som små larver som simmar omkring i vattnet, men så småningom sätter de sig på hårda ytor, framför allt båtskrov. Där utvecklar de ett hårt skal av kalk.

När havstulpaner får sitta länge är de oerhört svåra att få bort och deras skal ökar friktionen mot vattnet, vilket minskar båtens hastighet och ökar bränsleförbrukningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om