Hästars miljö inventeras i Östhammar

Just nu pågår en hästinventering i Östhammar. Tanken är att skapa ett register för att underlätta framtida kontroller.Men bara hälften av kommunens hästar hinner bli kartlagda - projektpengarna räcker inte hela vägen.

Östhammar2006-08-25 23:59
Kommunens hästinventerare, Kristina Jansson och Tove Åsberg, packar ner kartan och protokollet och lämnar arbetsrummet i kommunhuset.
I dag styr bilen längs slingriga skogsvägar i Sandika. Bakom en kurva skymtar ett ombonat bostadshus och ett stall. I en hage i närheten går fyra hästar och betar.
Hästinventeringen startade i november förra året. Tanken är dels att göra en kartläggning, dels att inspektera hur hästarna mår och hur stallen sköts.

Ska känna till
Enligt Djurskyddslagen ska alla kommuner ha god kännedom om hästägarna som bor innanför kommungränsen. Lagen har funnits sedan 1988. Men att kartlägga hästägarna har varit lågprioriterat. Först förra året fick miljö- och hälsoskyddsnämnden ett tillskott på 300 000 kronor som gjorde inventeringen möjlig. Fast pengarna räcker inte hela vägen. I december går projekttiden ut. Då uppskattar Kristina Jansson att ungefär hälften av kommunens hästar är registrerade. Alla områden hinns inte med eftersom antalet hästar visat sig vara mycket större än beräknat och det är ännu osäkert om mer pengar kommer att tillföras.

Finkammar Östhammar på hästar
Kristina Jansson och Tove Åsberg åker runt med kartan i högsta hugg och finkammar område efter område.
— Vi kollar om det finns hagar, stall eller annat som gör att man kan misstänka att det finns hästar. Sen knackar vi på helt enkelt, säger Tove Åsberg.
De har inventerat Börstil, Forsmark, Valö, Hökhuvud, Skäfthammar samt delar av Alunda och registrerat cirka 400 hästar. Hästtätast hittills är Alunda, berättar Kristina Jansson och krånglar på sig sina engångskyddskläder: skoskydd och en vit, prasslig plastrock.
— Det är för att vi inte ska föra över smitta mellan hästarna, förklarar hon och stegar in i stallet med protokollet i handen.

Kyliga mottaganden
Hästuppfödaren Anette Björkman, som äger stallet i Sandika, står och mockar. Mottagandet från hästägarna är ganska ofta kyligt, men Anette Björkman hälsar glatt på Kristina Jansson och Tove Åsberg. Hon säger att hon inte har något emot att gården kontrolleras.
— Jag har inget att dölja. Det är inte så lätt att tänka på alla risker som finns och det är inte roligt om hästen skadar sig. Jag är tacksam för deras råd, säger hon.
Alla är inte lika vänligt sinnade. Ibland kan stämningen bli riktigt hotfull och diskussioner med uppretade hästägare tillhör vardagen.

Inspektionsavgift upprör
Många är ovana vid att kontrolleras och ilsknar till när de får veta att de måste betala en avgift för inspektionen, trots att de är tvungna att samarbeta. En inspektion av ett stall med 1—5 hästar kostar till exempel 1 854 kronor, för 6—10 hästar hamnar notan på 2 472 kronor.
— Djurskyddsinspektioner kostar alltid, det är reglerat i lagen. Men eftersom de flesta hästägare inte varit med om någon inspektion tidigare känner de inte till det, förklarar Kristina Jansson.

Gödselhögar på backen ska bort
Förutom att registrera hästarna tittar de på hur hästarna mår och hur stall, hagar, hästtransporter ser ut. Dessutom har kommunen beslutat att kontrollera gödselhantering extra noga. Gödslet ska lagras på ett tätt underlag, till exempel på en platta eller i en container.
— Det är för att hindra läckage. Då kan grundvattnet förorenas. Vi vill få undan gödselhögarna på backen. Fast det är inte så lätt, suckar Kristina Jansson och förklarar att just gödselhanteringen väcker störst protester.
— "Vi har ju alltid gjort så här", säger de. Men eftersom antalet hästhållare ökar är det viktigt att få ordning på det.

Återbesök krävs hos var femte hästägare
Efter besöket görs en bedömning efter en tregradig skala: ingen anmärkning, mindre anmärkning och anmärkning som kräver återbesök. Kristina Jansson och Tove Åsberg uppskattar att ungefär en femtedel av besöken kräver återbesök. Förutom bristande gödselhantering handlar det oftast om att det saknas skydd för fönster eller belysning eller att boxarna är för små. Att hästarna är misskötta är desto ovanligare.
— Vi har inte behövt göra något omedelbart omhändertagande eller tillkalla veterinär på plats, säger Tove Åsberg och konstaterar att Anette Björkmans hästar ser fina ut.
Hon har fött upp hästar i 30 års tid och satsat på raser som går tillbaka till cowboyerna och indianernas tid: american quarter och appaloosa.

Oanmälda besök
Inspektioner hos djurhållare bör göras vart tredje år. Första januari 2006 kommer nya EU-direktiv som säger att besöken dessutom ska ske oanmält. Tanken är att göra det svårare att dölja oegentligheter. Men den nya regeln innebär även att Kristina Janssons och Tove Åsbergs arbete blir betydligt krångligare.
— Det bli svårt att planera sin arbetstid när man inte kan boka in besök, säger Kristina Jansson.
Dessutom är hon tveksam om lagen ger något vidare resultat.
— Kanske upptäcks mindre förseelser lättare. Men det mesta går ändå inte att dölja. Har man vanskött djur länge så syns det.

Läs mer i UNT: Inventering och djurskyddstillsyn lågprioriterat
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om