Här ska Barsebäck grävas ned

I skuggan av de omtalade ­planerna på ett kärnbränsle-förvar pågår borrningar för fullt inför utbyggnaden av ett annat slutförvar i Forsmark. På SFR hamnar skrotet från de svenska reaktorerna när de tjänat ut. Runt år 2020 ska Barsebäck ner i jorden.

Jakob Levén (t v) är projektledare för undersökningarna som pågår inför utbyggnaden av SFR i Forsmark. Niclas Karlsson (t h) är borrplatskoordinator på kobben där det sista kärnborrhålet på 300 meter snart är färdigt.

Jakob Levén (t v) är projektledare för undersökningarna som pågår inför utbyggnaden av SFR i Forsmark. Niclas Karlsson (t h) är borrplatskoordinator på kobben där det sista kärnborrhålet på 300 meter snart är färdigt.

Foto: Josef Nylén

Östhammar2009-09-05 09:00
SFR står för Slutförvaret för kort­livat radio­aktivt avfall. Här, 50 meter under havsbotten, har drift-avfall från alla reaktorer i Sverige tagits emot sedan år 1988.

I dag är lagret inte mer än halvfullt, och utrymmet som finns kvar i de underjordiska salarna skulle i princip räcka för att förvara allt driftavfall som kommer att produceras vid de svenska kärnkraftverken. Men själva kärnkraftverken ska också en gång stängas och rivas ned. Närmast står Barsebäck på tur.
För att kunna slutförvara rivningsavfallet måste SFR byggas ut rejält. Dagens 63 000 kubikmeter ska utökas med 140 000 kubikmeter. Här kommer Jakob Levén in i bilden. Han är en av två projektledare för undersökningarna som pågår som bäst.
- År 2020 ska utbyggnaden vara färdig och anläggningen klar att ta i drift. Först och främst är det rivningsavfall från Barsebäck som ska stoppas ned, säger Jakob Levén.

Borrningarna vid det åttonde och sista kärnborrhålet sker från en oansenlig liten kobbe, strax utanför piren som skyddar hamnen i Forsmark. Piren är för övrigt byggd på de bergmassor som togs upp när SFR byggdes på 1980-talet.
Och nu väntar nya bergmassor tas upp om undersökningarna går som det är tänkt. All utrustning, inklusive stora containrar, vattentankar och till och med en hjullastare, har transporterats till kobben via en liten färja.
- Ni skulle ha varit här i morse och tagit bilder. Då lyste solen röd, säger borrplatskoordinatorn Niclas Karlsson som hämtar oss i en motorbåt.

Kärnborrningarna på kobben har pågått dygnet runt från måndag till torsdag, i tre veckor. 269 meter borrkärna har tagits upp när UNT träffar borrteamet i det lilla tältet där borrningarna sker. I närheten står ett förråd där de nyupptagna borrkärnorna ligger uppradade i märkta lådor. Jakob Levén granskar de långa, obrutna stavarna som tagits upp med en gillande blick.
- Väldigt fint berg! Som normalt bra berg räknar vi med tre ­eller fyra sprickor per meter, här är det ju mer än en meter långa borrkärnor utan brott.

Resultaten från undersökningarna tyder på att det mesta ser ut som förväntat i berggrunden där SKB vill bygga ut SFR med sex stycken 250 meter långa bergssalar.
- Det finns vattenförande sprickor, men inga stora sprickzoner, säger Jakob Levén.
Hur grundvattnet rör sig har betydelse för utformningen av förvaret, eftersom vattnet kan transportera radioaktiva ämnen upp till biosfären vid ett eventuellt läckage i framtiden.
- Det är en av de faktorer som har betydelse för säkerhetsanalysen och layouten av utbyggnaden. Man vill ha vattenflödet längs med bergssalarna, för att det ska bli så lång uppehållstid och transporttid som möjligt.
Vattnets salthalt och andra kemiska egenskaper är också av betydelse för den långsiktiga säkerheten. 500 år dröjer det innan det mesta av aktiviteten har klingat av i avfallet som placeras i SFR.

Det kan jämföras med "storebrorsprojektet" kärnbränsleförvaret, där det utbrända kärnbränslet måste hållas åtskilt från biosfären i 100 000 år.
- Utbyggnaden av SFR är odramatisk, och det går inte ens att jämföra med kärnbränsleförvaret när det gäller intresse från allmänheten. Jag tror nog att gemene man har svårt att skilja på de olika förvaren, säger Jakob Levén.

Allt har gått som planerat med undersökningarna inför utbyggnaden.
- Det har gått oförskämt bra för oss under de här två åren. Vi har en duktig organisation, och dessutom har vi haft nytta av de erfarenheter och den rutin som vi fått vid platsundersökningen inför kärnbränsleförvaret.
Vad Jakob Levén ska göra nu när undersökningsdelen börjar lida mot sitt slut vet han inte.
- Vi ska nu ta fram en modell av hur området ser ut. Sedan får vi se.
Det utbyggda SFR är dimensionerat för att kunna ta emot rivningsavfallet från de reaktorer som ingår i det nuvarande kärnkraftsprogrammet. Runt år 2070 ska SFR förslutas, om inget beslut tas om att bygga fler reaktorer.
- Vi har inte tagit höjd för nya reaktorer. Men det är lätt att tänka sig att det blir en ytterligare utbyggnad av SFR, om det skulle behövas.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om