Lennart Ekström, Föreningen för friskare vatten i fjärdarna och Jakob Walve, marinekolog Stockholms universitet hjälps åt att mäta kväve och fosfor i Granfjärden utanför Östhammar.
I Östhammarsfjärdarna finns sedan åratal höga halter av fosfor och kväve. Många vattenprover har tagits under åren. Nu har ett utökat provtagningsprogram dragit igång. Tanken är att äntligen få svar på varifrån föroreningarna kommer. Är det enskilda avlopp, reningsverket, bottensedimentet, eller kommer det mesta utifrån Östersjön?
UNT tog rygg på marinekologen Jakob Walve från Stockholms universitet när han tillsammans med Lennart Ekström och Anders Waltersson, båda engagerade i Föreningen för friskare vatten i Östhammarsfjärdarna, tog vattenprover. Just den här dagen styrdes båtarna till Granfjärden, Östhammarsfjärden och Hunsaren.
I år är kontrollprogrammet utökat från 6 till 8 provtagningar och det sker i samverkan med Svealands kustvattenvårdsförbund. Samarbetet borgar för att provtagningen görs med hög kvalitet.
– Vi gör fler mätningar nu och det blir bra kvalitet på dem, det är viktigt att mäta rätt i dessa sammanhang, säger Jakob Walve.
Han ska mäta kväve och fosforhalter, det vill säga näringshalter i vattnet.
– Kvävet kommer i första hand från reningsverket, men fosfor har man lyckats rena rätt bra lokalt. Fosfor kan komma från Östersjön och hamna här inne i fjärdarna, säger han.
Östhammars reningsverk är bov i dramat. Här släpps en del kväve och fosfor ut.
Första stoppet blir Granfjärden. Jakob Walve börjar med att mäta siktdjupet. Han använder en enkel skiva i änden av ett rep. Det visar sig vara en Secchi-skiva, ett instrument som gjorde jobbet redan på 1800-talet.
– Man sänker den och kollar sedan på vilket djup den försvinner ur sikte, förklarar han.
Den syns inte efter någon meter. Sedan tar han fram en något modernare pjäs, som för ett otränat öga kan misstas för en korsning mellan vapen och syrgasbehållare.
– Detta är en CTD-sond, den mäter salthalt, temperatur och djup. Här finns en ljusmätare och en mätare för syrehalt, säger han och skickar ned den i djupet.
Jakob Walve, forskare i marinekologi vid Stockholms universitet, ska analysera proverna. Efter åtta mätningar under året kommer analysen i rapportform våren 2022.
Vattenproverna visar även förekomsten av klorofyll, det vill säga hur mycket alger det finns i vattnet. Och givetvis – fosforhalter och kväve.
Precis som förväntat var siktdjupet och vattenkvaliteten bättre ju längre ut mot havet patrullen begav sig. I Hunsaren mätte Jakob Walve upp tre meter.
När provtagningarna är klara ska de analyseras och läggas in i datan för resten av året. Varje år bearbetas helheten och det resulterar i en rapport om hur fjärdarna mår. Den här kommer våren 2022.