UNT:s första stopp är nummer två på kartan, Idö gård. Här har fyra konstnärer samlats för att visa upp sina konstverk.
När vi går in i den röda ladan och upp för trappan möts vi av konstruktioner gjorda av pinnar, stenar, snäckor och prismor. Här ställer Solveig Bergholm ut sina vindfångare.
– När det lyser i prismorna skimrar det över hela rummet. Det blir som hundra små regnbågar som bildas. Jag brukar säga att jag fångar vinden och solstrålarna, berättar Solveig Bergholm.
Hon vrider på en av prismorna så den träffas av en solstråle, för att illustrera hur det bildas små regnbågsfärgade solkatter på väggen bakom. Solveig har bott i Öregrund på somrarna i hela sitt liv, naturen är den största inspirationskällan till hennes vindfångare.
– Jag känner mig trygg på havet, vid klipporna och på stranden, berättar hon och förklarar att hon fångas av naturens former.
Solveig Bergholm samlar ihop pinnar och stenar som hon använder för att skapa vindfångarna. Prismorna kommer från kristallkronor.
– Det är pinnar från Thailand och stenar och snäckor från Frankrike, berättar hon.
Vi lämnar Idö gård och fortsätter färden längs ön. Vi passerar sommarhus, fält med vildvuxna blommor och idylliska glimtar av hav och klippor. Nästa stopp är nummer nio på kartan, Nötsvedens idrottsplats. I idrottsplatsens lokaler ställer sju konstnärer ut sina verk.
Jessica Hörner kommer själv från Gräsö, och på idrottsplatsen visar hon upp sina fotografier tryckta på canvas. Motiven är platser på Gräsö och i Öregrund.
– Jag blir inspirerad av att vi har så otroligt fin miljö där vi bor. Min passion är att fota det i omgivningen som vi har nära oss, berättar hon.
Björn Andersson har bott på Gräsö i fyrtio år, och på konstrundan visar han upp sina akvarellmålningar. I hans verk är naturen ett starkt tema. Motiven är framförallt djur, skog och skärgårdsmiljö. Många av målningarna föreställer kor.
– Det handlar mycket om min barndom. Min farbror hade en gård här på Gräsö, och han delade ut i uppdrag till oss barn att ta hand om var sin ko. Vi fick mocka skit, rykta och sådant. Då lärde jag mig att älska kor, berättar han.
Inte långt från Nötsvedens idrottsplats ligger nästa stopp, nummer tio. Där visar Sören Lindström upp trähantverk och luffarslöjd.
– Jag håller på med hantverk i olika former, mycket med svepteknik, berättar han.
Sören Lindström jobbar som träslöjdslärare och är mån om att kunskapen om de gamla teknikerna inte ska försvinna.
– Jag brinner för att hålla de gamla teknikerna vid liv. Jag vill försöka föra det vidare, förklarar han.
Bland Sören Lindströms verk finns leksaker, skålar, ljusstakar och fågelholkar. Han berättar att de största inspirationskällorna är hans pappa och farfar, som också höll på med trähantverk.
Vi far vidare på ön mot UNT:s sista stopp, nummer tolv. Här bor Birgitta Lejman, som visar upp sina verk i en liten stuga på tomten.
– Jag ställer ut keramik, för det mesta drejar jag och det är stengods och lera, säger Birgitta Lejman, och fortsätter:
– Det som inspirerar mig är att från lera kunna forma något som förhoppningsvis blir vackert och användbart.
Birgitta Lejman har skapat keramik i fyra år, och i år är första gången hon ställer ut på konstrundan.
– Det känns väldigt spännande, och det är roligt att träffa alla som kommer förbi, säger hon.