Hans skott ändrade lagen
VAD HÄNDE SEN? För sex år sedan blev Henrik Manfredsson känd som Vargskytten på Gräsö i hela Uppland. Han sköt en varg som var på väg mot hans kor och kalvar i hagen.
Foto: Matti Pohjola
I dag skulle han inte ha blivit dömd om han hade försökt skrämma vargen innan han skjutit.
Vid tiotiden en augustikväll för sex år sedan ringde Henrik Manfredssons granne och berättade att vargen, som de visste fanns på ön, hade varit där och tagit hans får igen och att den nu var på väg åt Henriks håll. Henrik tog älgstudsaren, tände gårdsbelysningen och gick ut till hagen.
- Och det gick inte lång tid innan jag plötsligt ser vargen komma i hagen, fem minuter efter att grannen ringt. Det kändes overkligt, berättar Henrik.
När Henrik väl fått syn på vargen gick allt väldigt fort. Han var på det klara med att det verkligen var en varg och att den skulle attackera hans djur.
- Den var ungefär 40 meter ifrån mig. Jag såg att den fokuserade på djuren och saktade in. Då lyfte jag bössan, tog stöd emot stängslet och tryckte av.
Skottet skar i den sena sommarkvällen och vargen träffades i bogen. Den vände tvärt och sprang i väg ut mot vägen knappt femtio meter innan den föll ner död i diket vid byvägen. Något tvivel om han hade gjort rätt var det aldrig fråga om för Henriks del.
- Visst slog tanken mig att gömma djuret och hålla tyst, men alla visste ju vad som hade hänt, skottet hördes ju över hela bygden. Det kändes bäst att vara ärlig. Jag hade egentligen inga alternativ, berättar han.
Henrik ringde polisen i Östhammar det första han gjorde på måndagsmorgonen och berättade vad som hänt.
Samma dag stod SVT och TV4 på gården och kvällstidningarna ringde någon dag efter. Det var stor uppståndelse, delvis eftersom det här var första gången den då nya lagen från 2001 prövades. Men Henrik ställde inte upp på några intervjuer i början. Han namngavs inte i media
Efter några månader blev Henrik inkallad på förhör till polisen i Uppsala, som tog över fallet efter Östhammarspolisen.
Det lägsta straff man kan få för grovt jaktbrott är sex månader. Naturvårdsverket yrkade också på 100 000 kronor i skadestånd.
Det blev många turer i domstolarna för Henrik. Efter att ha blivit friad i Tingsrätten, och länsrätten blev han till slut fälld i Högsta domstolen. Henrik och hans advokat överklagade till Europadomstolen, men fallet togs aldrig upp där. Något skadestånd blev det aldrig tal om. Under hela den här med rättegångar som tog mycket energi blev Henrik stöttad av folk runt omkring sig.
- Sommargästerna här ute sa att de skulle samla ihop summan om det skulle bli tal om skadestånd utöver straffet, berättar han.
- Det var total uppslutning bakom mig, kände jag det som.
Han fick också uppmuntrande brev hem som bara var adresserat "Vargskytten på Gräsö".
Några negativa reaktioner från allmänheten märkte han inte av alls. Inte sedan han gått ut med namn i media heller.
Henrik dömdes till fyra månaders fängelse villkorligt. Det var två månader mindre än det lägsta straffet för grovt jaktbrott. Åklagaren skrev att det var rimligt att anta att Henrik handlat i tron att han gjorde rätt och att det därför skulle synas i straffet. Detta resulterade i praktiken i 120 timmar samhällstjänst och 500 kronor i böter till brottsofferfonden.
De tre veckorna avtjänade Henrik i oktober och november genom att riva upp en kilometer fårstängsel på naturreservatet på Örskär, och bygga upp gärdsgård.
- Jag jobbade mellan sju och fyra varje dag, så korna fick jag ta hand om på kvällarna, säger han och fortsätter:
- Det var inget hårt straff, förutom att man var tvungen till att göra det. På så vis tycker jag att det var fel. Det är ingen dålig arbetsplats, men tanken på att jag förlorade en hel del pengar för att jag inte kunde arbeta under de där tre veckorna känns inget vidare.
Under samtalet kommer Henrik in på vad som hade hänt om lagen sett ut som den gör i dag den där kvällen för sex år sedan. Han menar att om han hade skjutit ett varningsskott först hade korna sprungit upp mot skogen. Vargen hade följt efter korna och då hade det varit risk för skadeskjutning av både varg och kor.
Henrik menar att när vi nu har bestämt att vi skall ha varg i Sverige måste vi lära oss hur det är att leva med den. Och lära oss att begränsa vargstammen.
- Annars kan vi inte ha betesdjur. Det blir svårare att hantera stressade tamdjur. Och har man sina djur i fyra eller fem olika hagar får man inget annat att göra än att åka runt och försöka skrämma varg.
Henrik säger att han inte har någon förståelse för dem som var emot dödsskjutningen av vargen.
- Nej, argumenten var att det skulle utrotas. I stället måste vi se till att vargen inte blir för orädd. Den måste hållas skygg, så att den inte kommer för nära människan. Och den måste spridas ut, den får inte vara för koncentrerad till några få områden.
Skulle du gjort likadant i dag?
- Ja, men jag skulle skjuta ett varningsskott.
FAKTA
Våren 2007 beslutade regeringen om ett tillägg till paragraf 28 i jaktförordningen för att skydda tamdjuren från rovdjur. Förr var djurägaren tvungen att vänta tills ett angrepp skett innan man hade rätt att skjuta. Nu behöver man inte det, men man ska först ha försökt skrämma bort rovdjuret. I början av 2009 ska paragraf 28 utvärderas. Mycket talar för att den permanentas, då Naturvårdsverket har meddelat att etappmålen på 200 vargar uppnåtts i Sverige, och EU sagt att större hänsyn ska tas till samexistens mellan människa och rovdjur.
Miljöminister Andreas Carlgren har nyligen tillsatt två utredningar i rovdjursfrågan. En om möjligheterna till "begränsad och strikt kontrollerad" jakt. En om hur vargens genetiska situation kan stärkas. De görs av Naturvårdsverket och ska vara klara 15 februari.
Våren 2007 beslutade regeringen om ett tillägg till paragraf 28 i jaktförordningen för att skydda tamdjuren från rovdjur. Förr var djurägaren tvungen att vänta tills ett angrepp skett innan man hade rätt att skjuta. Nu behöver man inte det, men man ska först ha försökt skrämma bort rovdjuret. I början av 2009 ska paragraf 28 utvärderas. Mycket talar för att den permanentas, då Naturvårdsverket har meddelat att etappmålen på 200 vargar uppnåtts i Sverige, och EU sagt att större hänsyn ska tas till samexistens mellan människa och rovdjur.
Miljöminister Andreas Carlgren har nyligen tillsatt två utredningar i rovdjursfrågan. En om möjligheterna till "begränsad och strikt kontrollerad" jakt. En om hur vargens genetiska situation kan stärkas. De görs av Naturvårdsverket och ska vara klara 15 februari.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!