Östhammarsbon Fredrik Janse är säkerhetsrådgivare vid företaget SRS Security och leder arbetet med att evakuera människor ut ur krigets Ukraina.
Fredrik Janse har sin familj i Östhammar och jobbar i Stockholm på säkerhetsföretaget SRS Security. Den senaste tiden har arbetsdagarna handlat mycket om det som nu sker i Ukraina.
Han har varit ansvarig för företagets arbete med att få ut så många som möjligt ur det krigsdrabbade landet. Evakueringarna sker på uppdrag av olika företag och organisationer, men vilka man samarbetar med går man inte ut med.
– Vi får betalt för större delen av vår verksamhet. Det är en förutsättning för att kunna genomföra våra transporter då kostnaderna för alla resurser skjuter i höjden, risktagningen är hög och resurserna få, säger han.
– Samtidigt har vi aldrig nekat någon som inte kan betala. Har vi haft möjlighet att hjälpa har vi gjort det.
Redan 36 timmar efter krigsutbrottet hade SRS Security två personer på plats i Lviv, i västra delen av Ukraina.
– Arbetet har bestått av att skrapa ihop resurser, hitta fordon, förare och bygga nätverk. På huvudkontoret i Stockholm försöker vi ha helikopterperspektiv, stötta med ekonomi, underrättelser och på olika sätt skapa förutsättningar för att de två anställda i Lviv ska kunna jobba, säger Fredrik Janse.
Utmaningen är just logistiken. Det fattas bilar, folk som kan köra dem och bränsle.
– Vi vet inte om vägar är farbara förrän i sista minuten, ryska styrkor kan ha bytt positioner. Ena dagen är det fritt fram att ta en väg, nästa är den söndersprängd. Ibland har vi kunnat skicka folk med tåg, andra gånger har de fått åka i konvojer eller i vanliga bilar.
Så här långt har SRS Security hjälpt drygt 375 personer varav 60–80 procent beräknas vara kvinnor och barn. De flesta kommer från städer som Kiev, Charkiv och Odessa.
– Det hör hela tiden av sig nya människor som vill ut och som undrar om vi kan ta med deras anhöriga i transporten. Och vi svarar ja, i mån av plats, säger Fredrik Janse.
Men det är inte alla som vill fly när det kommer till kritan. Ibland ångrar de sig halvvägs.
– Fler än tidigare säger att de nu vill stanna i landet. De är tveksamma till att lämna sina hem, eller sina släktingar.
Stationen i Lviv är epicentrum för flyktingarna. Här går både bussar och tåg till Polen. Och hit kommer också tågen från Kiev och andra delar av Ukraina. Tåget från Kiev är överfullt när det anländer Lviv.
Fredrik Janse berättar om människor som lämnat lägenheten i staden och bosatt sig i sina sommarhus på landet och känner att de är trygga där. I alla fall till en början. Men läget kan ändras snabbt och det som känns tryggt kan snabbt bli farligt.
– Det är lite som det "kokande grodan syndromet" man vänjer sig sakta men säkert vid läget just nu och upptäcker att det blivit för farligt för sent, säger Fredrik Janse.
Just nu arbetar man med att evakuera sjuka och skadade.
– Vi ser ett stort behov där. Det saknas mediciner och vårdmöjligheter, då måste de som behöver sjukhusvård ut ur krigszonen. Vi har hittat arbetsformer tillsammans med andra organisationer och har insett att vi tillsammans kan fylla en viktig funktion.
Hur länge kan ni hålla på?
– Så länge som säkerhetsläget tillåter.
Fredrik Janse har inte själv varit på plats i Ukraina, men kommer ändå nära krigets konsekvenser.
– Desperationen och utsattheten är återkommande i de kontakter som jag haft med de vi försöker undsätta, säger han.
Nu väntar helgledigheten i Östhammar med familjen. Kan du koppla av?
– Jag, till skillnad mot ukrainarna, kan unna mig lyxen att stänga av och ta helg. Det här är en fruktansvärd humanitär katastrof, och tyvärr tror jag att den blir långvarig, säger han.