Hallå där ...
... Göran Engman, som uppträder i Hökhuvuds kyrka utanför Gimo i dag, söndag klockan 17.
Foto: Nina Leijonhufvud
Det kommer att bli Elvis, Elvis, Elvis och lite Elvis. Mycket ballader, lugnare låtar. Inte de allra rockigaste. Men vi kommer att köra That's all right, mama. Det blir väl det dragigaste. Och All shook up, förstås. Då får publiken vara med och göra ett sånt där kort soulstön. Det blir ett kort brejk i låten, och då ska man säga "Hugh!". Det brukar publiken gilla, vi brukar träna ett par gånger ihop först.
Vem uppträder du tillsammans med?
- Det blir jag och min kapellmästare Kettil Medelius, som jag har spelat Elvislåtar ihop med i fem sex år. Han spelar piano och jag har med gitarren på några låtar. Och så har vi en kör med oss som heter Blidö vokalensemble.
Du gör en massa spelningar i kyrkor under vintern. Varför en sådan turné?
- Det är på grund av fantastiska kyrkorummet med sin härliga akustik. Det är skillnad mot på teatern. Där ställs det krav från publiken att man ska sitta så att man ser så bra, men i kyrkan kan man bara sitta och blunda och lyssna och ändå vara delaktig. Det är på sätt och vis lättare att mötas i kyrkan. Men sen är det också kul när det kommer mycket folk till kyrkan. För det är ju inte alltid så, tyvärr. Jag tycker att det är synd att de här fantastiska rummen ska stå tomma.
Passar Elvis i kyrkan?
- Ja, alldeles utmärkt! Han var så mycket själ, även om han var rockare. Och han hade någon slags tro, även om han levde som han gjorde. Det började med att vi gjorde en kyrkokonsert i Stockholm för ett par år sen. Det kom så mycket folk att vi nästan sprängde kyrkan. Och det blev en enorm feedback. Efter det har vi fortsatt.
Du presenteras inte bara som Göran Engman, utan även som Sören Rapp från Skärgårdsdoktorn i konsertannonsen. Blir det några Skärgårdsdoktorshistorier?
- Nej, he he. Men jag snackar en del om livet. Det passar med Elvislåtarna. Även om man har det svårt i livet måste man fortsätta jobba, så var det ju ofta för honom. "The show must go on." Fast annars brukade Elvis säga att han fick sjunga Love me tender i sin första film. Jag kan ju alltid säga att jag fick sjunga Crying in the Chapel i Skärgårdsdoktorn. Alltid nåt.
Så jobbar vi med nyheter