Häften av alla avlopp underkänns

Övergödning gör att kommunen har beslutat att inventera alla enskilda avlopp. Drygt 400 av 7 000 avlopp har hittills kontrollerats och inspektörerna kan konstatera att hälften av hushållen med vattentoalett behöver byta avloppssystem.

Anna Bergsten och Anicetus Tanyi

Anna Bergsten och Anicetus Tanyi

Foto: Magdalena Prevéus

Östhammar2013-10-18 10:00

Avloppsvatten från hushåll innehåller en mängd föroreningar och sjukdomsframkallande mikroorganismer, organiskt material, kväve och fosfor. Avloppsanläggningar som har dålig reningsförmåga riskerar både att sprida smitta och övergöda närliggande vattendrag.

I Östhammar är både Östhammars- och Sandikafjärden övergödda och kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer Anna Bergsten och Anicetus Tanyi har börjat inventera samtliga enskilda avlopp och infiltrationsbäddar.

De som har nyare avlopp slipper besöket medan de som har ett gammalt system kan behöva åtgärda vissa delar eller tvingas byta ut hela systemet.
–  Av dem vi har besökt behöver de flesta som har vattentoalett göra någon typ av åtgärd och ungefär hälften behöver byta hela avloppssystemet, säger Anna Bergsten.

Att så pass många behöver byta system beror delvis på att systemen har blivit gamla men också på att kraven har skärpts. I dag vill kommunen till exempel att det ska gå åt max en liter vatten per spolning om man ansluter vattentoaletten till en sluten tank.

I en del sommarstugeområden är det vanligt med torrtoaletter där urin och avföring komposteras medan tvätt- och diskvattnet tas om hand i en infiltrationsanläggning. Även där har det visat sig att en stor del av torrtoaletterna behöver åtgärdas. Oftast räcker det med att stänga av separeringen av urinen och låta den gå till en dunk, berättar Anicetus Tanyi.
–  Det är okej att sprida ut urinen på gräsmattan också, men man ska inte låta den gå ner i infiltrationen.

En annan aspekt med deras tillsyn är hälsan. För att förhindra att dricksvattnet förorenas kontrollerar de även att avståndet mellan dricksvattnet och avloppet är godkänt. Olika tomter har olika förutsättningar men 50 meter brukar vara en bra längd att ha mellan vatten och avlopp.
–  Om det kommer in tarmbakterier i dricksvattnet kan man bli sjuk, säger Anna Bergsten.

Trots att besöket av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna kostar drygt 800 kronor och att fastighetsägaren samtidigt riskerar att tvingas byta ut sitt avloppssystem har de flesta varit positiva till kontrollen. 

Anna Bergsten tror att det beror på att många har sett de förändringar som har skett i fjärdarna. Det bästa sättet att minska risken för smittspridning och övergödning är att separera toaletten från övrigt avloppsvatten och att leda toalettvattnet till en sluten tank.
Nu är Anna Bergsten och Anicetus Tanyi färdiga med inventeringen av Sandika och kommer att fortsätta på Gräsö.

Det här gäller

Avloppsanläggningen ska ha ett giltigt tillstånd och klara gällande krav för rening. Husägaren är ansvarig för att avloppet uppfyller kraven.

Avloppsvattnet måste renas innan det når grundvattnet eller närliggande vattendrag, sjöar och kustvatten. Om inte avloppsvattnet renas finns det risk för övergödning och att bakterier hamnar i den egna eller grannens dricksvattenbrunn.

Ungefär 10 procent av alla svenska hushåll har enskilt avlopp och dessa släpper ut nästan lika mycket övergödande ämnen som 90 procent av övriga hushåll som är anslutna till kommunala reningsverk.

Källa: Avloppsguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!