Groda i fokus inför slutförvaret

Kan en liten gölgroda stoppa hela slutförvarsbygget? Hur ska sprängämnesresterna tas om hand? Och vad händer med orkidéerna? Frågorna var av skiftande karaktär när SKB på torsdagen höll öppet hus vid Östhammarskontoret i Brunnsskolan.

Östhammar2010-10-07 22:06

Byggandet av kärnbränsleförvaret i Forsmark rycker allt närmare. Under hösten håller SKB öppet hus varannan vecka för att lokalbefolkningen ska få tillfälle att sätta sig in i frågorna. På torsdagen talade företagets MKB-specialist Mikael Gontier om hur företagets planer förväntas påverka miljön för människa och natur. Främst bestod åhörarna av SKB-anställda, men också en del tjänstemän och politiker från Östhammars kommun samt en handfull andra hade kommit för att lyssna och ställa frågor.

Mikael Gontier fick inledningsvis svara på frågor om de snart riksbekanta gölgrodorna, som i hela Sverige bara finns i norra Uppland och dessutom trivs alldeles utmärkt i de gölar där SKB vill förlägga slutförvaret av kärnbränsle.
- Gölgrodan är ganska ovanlig i Sverige och sedan den upptäcktes har populationen minskat kraftigt. Skogsbruk och utdikningar har gjort att många gölar har försvunnit, sade Mikael Gontier.

Gölgrodan är skyddad i svensk lag genom artskyddsförordningen, och SKB måste ansöka om dispens för att få bygga slutförvaret. Detta eftersom projektet förväntas påverka gölgrodornas miljö negativt när vatten rinner in i slutförvarets bergrum och grundvattennivån sjunker ett antal centimeter. En åhörare frågade om man verkligen kan vara säker på att gölgrodan finns enbart vid Upplandskusten, och undrade om en liten groda skulle kunna stjälpa hela slutförvarsbygget.
- Staten vill skydda gölgrodan var den än förekommer. Men vår inriktning är att vidta åtgärder så att gölgrodan fortsätter att trivas i Forsmark. Gölgrodan kommer inte att hindra byggandet av ett slutförvar, sade Mikael Gontier och berättade att man planerar att gräva nya kompensationsgölar i områden som inte riskerar att påverkas av en grundvattensänkning.

Även de sällsynta orkidéer som växer i våtmarkerna kring Forsmark fanns det funderingar om. Orkidéer som gulyxne, näsrot och ängsnycklar kan man väl inte flytta så lätt, påpekade en person. Det ska förhoppningsvis inte heller behövas, förklarade Mikael Gontier. I stället vill man tillföra vatten genom infiltration för att orkidéerna ska trivas. Mikael Gontier fick också frågor om de sprängningsarbeten som krävs för att få bort cirka en miljon kubikmeter bergmassor. Sprängningarna genererar stora mängder kväve i lakvattnet som måste tas om hand, och på mötet uppstod en diskussion om SKB:s metod med våtmarksrening var mest lämplig. Vad SKB ska göra med de stora skogsarealer i Forsmark som företaget köpt av Sveaskog undrades det också över. I första hand vårda, inte avverka, blev svaret.

Miljöpåverkan under lupp

I vintras höll SKB samråd om den preliminära MKB:n, och efter det har 700 sidor med synpunkter kommit in. En del frågor om kopparkorrosion, och om föroreningar av radioaktivitet från kärnkraftverken till Östersjön, anser SKB faller utanför ramen. Men andra synpunkter kommer man att ta hänsyn till i den slutgiltiga MKB:n som håller på att färdigställas, enligt Mikael Gontier. Till exempel handlar det om vattenhantering, bullerfrågor, trafik och långsiktig säkerhet. Myndigheterna kommer att granska SKB:s MKB när ansökan om att få bygga slutförvaret i Forsmark har lämnats in i mitten av mars 2011. SKB planerar att inleda slutförvarsbygget runt år 2015 om alla tillstånd är klara.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!