Redan i oktober varnade Scan för skinkbrist i jul. Nu ser det inte riktigt så illa ut, ”larmet” gällde färsk skinka, den färdigkokta har man gott om och produktchef Martin Pardell kan lova att det kommer att finnas julskinka åt alla som vill ha. Och det är många, vi äter närmare 7 000 ton till årets stora skinkhelg.
Det produceras fortfarande tillräckligt mycket svenskt fläskkött och till jul vill konsumenten gärna köpa svenskt, trots att priset ligger högre än på importerat.
– Skälet till att utbudet ändå kan vara lite tight är att många butiker inte vill riskera att tvingas sälja ut skinkorna till ett lågt reapris efter jul. Då håller man hellre igen på sina beställningar, säger Martin Pardell.
För så fort helgen är över är man tillbaka i den konkurrenssituation där branschen fortfarande slåss för sin överlevnad. I Sverige slaktas 2,7 miljoner grisar per år, Scan har omkring hälften av den hanteringen.
– Det kan låta mycket, men vi har sett en minskning med ungefär 10 procent mot 2010.
Neddragningen är en direkt följd av att antalet grisbönder fortsätter att minska. När ett land som Danmark – som producerar 27 miljoner grisar per år – kan exportera sitt överskott till Sverige till priser som i butiken ligger på hälften av det svenska för en fläskfilé (en styckningsdetalj som danskarna själva inte favoriserar), då går det inte att konkurrera med.
– För tio år sedan hade vi 3 500 grisbesättningar i landet, i dag är antalet 1 200 och bara i år har ett par hundra gårdar lagts ned, säger Margareta Åberg-Andersson, verksamhetsledare på Sveriges Grisföretagare.
– Så vi har fortfarande motlut, men vi anar en ljusning – att det pris man får när man säljer till köttbranschen är på väg lite uppåt. Och även om jag tror att antalet gårdar kommer att fortsätta minska så hoppas jag ändå att antalet grisar ska få bestå.
Margareta Åberg-Andersson ser ett par faktorer som kan påverka branschen positivt: Politikernas budgetlöfte att sänka de höga avgifterna för veterinärbesiktning vid slakt. Här finns en prisskillnad som ger andra EU-länder konkurrensfördelar. Och regeringens förslag om en särskild ”välfärdspeng” till de bönder som värnar extra om djurhälsan. Dessutom är hon övertygad om att de tuffare djurhållningsregler som införs i hela EU 2013 kommer att gagna Sverige:
– Hos oss går suggorna lösa under dräktigheten, det blir nu lag i övriga Europa och många kommer inte att ha kapacitet för så stora ombyggnader som det handlar om. Våra långt strängare djurskyddskrav borde kunna stärka de svenska böndernas position.
Margareta Åberg-Andersson välkomnar också att branschen nu börjat ta fram ett bredare sortiment.
– Jag tror på koncept som Avelspoolens guldgris och Scans rapsgris, där man strävar efter att höja kvaliteten på köttet. Vi har producerat ”bulkvara” hittills och det kan andra göra billigare, då är det bättre att nischa sig med fler premiumprodukter – varför inte ”helgkotlett” och ”familjeskinka” till exempel?
Lars Ånöstam i Sandby, Östhammar, hör till de smågrisproducenter som deltar i Avelspoolens satsning på att få fram ett magert men marmorerat kött genom att använda renrasig norsk Duroc som pappa till sina kultingar. Under sina 30 år som grisbönder har han och hans bror gått från 20-talet suggor till över 200, under några goda år, till dagens 160.
– Nog för att vi har grubblat en hel del på framtiden, priserna har halverats och före midsommar var vi nära att släcka ned helt, men det är det så många som gjort nu att vi grep efter halmstrået. Vi verkar på en global marknad, och det är ju inte genom att lägga ned som man konkurrerar. Några måste väl ändå bli kvar och vi väntar på en ljusning, säger han.