Problemen med gamla fartygsvrak på havsbotten handlar framför allt om risken för läckage av oljor och andra miljöfarliga ämnen som kan utgöra ett hot mot både människor och miljö. ”Det finns i dag en fungerande organisation för att ta hand om faktiska utsläpp som når havsytan, däremot har ingen myndighet i dag något uttalat ansvar för att sanera vrak i syfte att förebygga eventuella framtida utsläpp” konstateras i Sjöfartsverkets utredning.
Myndigheten har inte uppmärksammat något vrak där det krävs omedelbara, akuta insatser utan oroar sig mer för problem på sikt.
– Det här är ingenting som kommer att skapa stora svarta rubriker utan det handlar mer om de långsiktiga skadeverkningarna. Eventuella utsläpp kan störa ekokedjan och bottenväxtligheten kan påverkas, säger Bengt-Åke Larsson projektledare för vrakutredningen.
Genom att gå igenom befintliga uppgifter om vrak utefter våra kuster har man fått en lista med 31 prioriterade objekt som anses vara reella miljöhot. Men några dykningar har inte genomförts i det här läget.
– Det vi kan säga om de här 31 vraken är att vi vet för lite om dem och att man måste gå vidare med undersökningar på platsen.
Mundogas var lastat med 2 000 ton flytande ammoniak när hon sjönk i norra Ålands hav 1966. Gräsöbor och dykare har i åratal oroat sig för vad som kan hända när tankarna rostar sönder och ammoniaken läcker ut.
I utredningen påpekas att just Mundogas väckt särskild uppmärksamhet i media och i folkmun. ”I flera omgångar har svenska myndigheter blivit avkrävda åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan, senast Transportstyrelsen 2009. Den slutsats som kan dras är att någon utredning om ammoniakens skadeverkningar i den marina miljön inte har genomförts” står det bland annat.
– Vi vet inte något mer om Mundogas i dag än tidigare. Vi har inte gjort några ansatser att gå ner och undersöka vraket och det är kanske inte heller det första man bör satsa på. Man bör nog börja med att ta reda på vad som händer när ammoniak kommer ut i vattnet istället. Det finns motstridiga uppgifter om det, säger Bengt-Åke Larsson.
Pengar till forskning för att utreda miljöskador på havsbottnarna är en av de saker som utredningen efterlyser. En annan är en svensk koordinator för fortsatt hantering av miljöfarliga vrak.
De 31 vraken ska nu genomgå en riskanalys som utvecklas av Chalmers i Göteborg. Det ska i sin tur resultera i en prioriteringslista. Problemet är nämligen att det är mycket kostsamt att sätta in åtgärder.