Gräsöbönder oroliga för betet
Konny Högström vid Gräsö gård går bland djuren i hagen och pekar mot andra sidan vägen. Där betade djuren för tre veckor sedan. Men gräset har knappt vuxit en centimeter, och nu börjar det bli ont om betesmarker.
Sommartorkan blir värre och värre för varje år, enligt Konny Högström vid Gräsö gård.
Foto: Josef Nylén
Konny och Ann-Britt Högströms familj har i dag ett trettiotal betesdjur vid Gräsö gård. Årets sommar har hittills varit extremt torr, vilket drabbat både vall och beten.
- Försommartorka brukar det kunna vara. Men i år har vi haft högsommartorka också. Norrut har det regnat, men vi har inte fått något, säger Ann-Britt Högström.
Andraskörden av vall, som ska rullas till stora balar och sparas till vinterbetet, är hotad om inte de närmaste veckorna bjuder på mycket regn. Ett par hundra millimeter skulle behövas. Annars måste man köpa in utsäde från andra bönder, och då blir det dyrt.
- Vädergudarna och himlens makter kan vi inte göra så mycket åt. Men regniga nätter och sol på dagen vore idealiskt, säger Ann-Britt Högström och tillägger att ett års missväxt kan man nog klara ekonomiskt.
- Men blir det samma sak flera år i rad då ledsnar man nog, då går det bara inte att fortsätta.
LRF:s förslag om en statlig katastroffond för lantbrukare som drabbas särskilt hårt av extremt väder och missväxt tycker Ann-Britt Högström låter intressant.
- Gemene man rår inte på översvämningar på ena hållet och torka på andra hållet. Det kan gå ett par säsonger, men sedan är det kört. Så mycket kapital har man inte att skjuta till.
- Det finns få andra näringar som är så väderberoende som lantbruket. Med ett eller två år av missväxt är man ute ur leken.
TORKAN DRABBAR MÅNGA BÖNDER
Torkan drabbar många bönder i östra Uppland. Men det är varmare, våtare och vildare väder i klimatförändringens spår som utgör det stora hotet för lantbrukets framtid, enligt LRF.
Spannmålsskörden kommer enligt en prognos från Lantmännen att bli cirka 20 procent lägre i år, till följd av torkan i maj och juni. I stora delar av Uppland har det torra vädret fortsatt också i juli. Det berättar Eva Strandberg vid SMHI:s presstjänst.
- Om man tittar längs Upplandskusten är det väldigt torrt. Där har det varit mellan 25 och 50 procent av normal nederbörd i juli, eller ännu mindre.
Lars Höök vid LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, säger att den skördenedsättning som skett i Sverige till följd av torkan motsvarar ett värde av 1,5 miljarder kronor.
Torkan drabbar många bönder i östra Uppland. Men det är varmare, våtare och vildare väder i klimatförändringens spår som utgör det stora hotet för lantbrukets framtid, enligt LRF.
Spannmålsskörden kommer enligt en prognos från Lantmännen att bli cirka 20 procent lägre i år, till följd av torkan i maj och juni. I stora delar av Uppland har det torra vädret fortsatt också i juli. Det berättar Eva Strandberg vid SMHI:s presstjänst.
- Om man tittar längs Upplandskusten är det väldigt torrt. Där har det varit mellan 25 och 50 procent av normal nederbörd i juli, eller ännu mindre.
Lars Höök vid LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, säger att den skördenedsättning som skett i Sverige till följd av torkan motsvarar ett värde av 1,5 miljarder kronor.
Så jobbar vi med nyheter