En snirklig väg, kantad av fällda träd och bitvis svårframkomlig, går från Öregrundsvägen ned till vattnet. Här, mellan fritidshusområdena Rackan och Skatan, skulle bygget av 41 småhus ha börjat i augusti. Men platsen är fortfarande öde.
Byggloven som beviljades i april överklagades av ett 30-tal personer som alla har hus här i området. Kritiken är omfattande.
– Vi köpte vårt hus för den unika, lugna miljön. Vi vill inte bo i en stugby, säger Sören Enholm, som haft hus här i flera år.
Fastighetsbolaget vill erbjuda drömboenden vid havet till "rimliga priser" och öppna upp området för att fler ska få tillgång. Lyssnar man på kritikerna är det ett Hammarby Sjöstad i miniatyr som ska byggas mitt i sommaridyllen. De 41 husen skulle innebära "ett stort hack i naturen för evigt" och leda till "raserad fridfullhet" enligt några av de överklaganden som lämnades in till länsstyrelsen.
– För många av oss som har hus här råder inga tvivel om att det här kommer förändra hela områdesmiljön i grunden, säger Sören Enholm.
Detaljplanen för det här området började gälla 2012. I planbeskrivningen står att området har förutsättningar för bostadsbebyggelse på tio tomter: "Området lämpar sig för åretruntboende i en naturnära och vacker miljö". Vidare anges att tomterna kan vara runt 2 000 kvadratmeter stora och att max 20 procent av fastighetsarean får bebyggas.
Innan detaljplanen vann laga kraft inkom överklaganden från närboende som ansåg att tio nya tomter i området var för mycket. Nu handlar det alltså om 41 hus, vilket flera grannar kallar för uppseendeväckande och en avvikelse från detaljplanen med 400 procent. För att möjliggöra så många hus skulle en ny detaljplan med nytt samråd och miljökonsekvensbeskrivning behöva göras, anser man, och yrkade hos länsstyrelsen om att både byggloven och hela detaljplanen borde upphävas.
Ulf Häggbom har haft hus här i området sedan 1990-talet.
– Vi har det väldigt bra här. Det är höga naturvärden, på behagligt avstånd från Uppsala och inte så exploaterat. Och väldigt vackert, säger han och visar med handen mot en svårslagen havsutsikt.
Ulf Häggbom säger att han på intet sätt är emot att det byggs fler hus i området, men att det måste ske på rätt sätt.
– Hela det här ärendet är faktiskt väldigt konstigt, det måste jag säga. Det som var tio tomter har på kort tid ändrats om och blivit ett 40-tal bostadsrätter på väldigt liten yta. Det känns som om att alla intentioner med både översiktsplan och detaljplan för området har kastats omkull, säger han.
Infrastrukturen är ett argument från grannarna mot utbyggnaden. Det ifrågasätts om vägen klarar ökad belastning. Det finns ingen service i området eller kollektivtrafik för att ta sig hit så boende oroar sig för både klimatpåverkan och trafiksäkerhet om biltrafiken ökar.
– Det är ganska mycket trafik på vägen redan nu om somrarna. Nu ska vägen alltså klara 40 nya hushåll, säger Sören Enholm.
Sedan ifrågasätts miljöpåverkan. Vatten och avlopp till de nya husen ska lösas med minireningsverk och en avsaltningsanläggning men redan i dag vittnar boende om att området exempelvis har problem med avrinning vilket orsakar skador. Eftersom husen har egna brunnar är flera rädda för att vattenkvaliteten ska påverkas.
Fastighetsbolaget har svarat på överklagandena med att majoriteten av de frågor som tas upp hanterades i detaljplaneprocessen och inte är en fråga nu, i bygglovsprocessen.
I slutet av juni tog länsstyrelsen ställning till överklagandena. De ansåg att bygglovet är förenligt med detaljplanen och avslog de närboendes yrkanden.
Men de som överklagat menar ändå att detaljplanen är felaktig och har överklagat till högre instans, mark- och miljödomstolen. Bland annat lyfter man att den analys av miljöpåverkan som låg till grund för detaljplanen gjordes 2008. Då konstaterades att ny bebyggelse förväntades ha begränsad påverkan på djur- och växtliv men att nya hus skulle generera mer biltrafik. Men när analysen gjordes gällde den gamla detaljplanen, som medgav fritidshus på tio tomter, inte 41 bostadsrätter. Det hävdar i alla fall de upprörda grannarna.
Här finns en otydlighet kring vad det är för hus som ska byggas i området. Är det fritidshus eller permanentboenden?
– Det är solklart att det här rör sig om fritidshus, säger Sören Enholm.
Fastighetsbolaget har också talat om fritidshus, men formellt bygger de bostadsrätter anpassade för året-runt-boende och att det inte går att styra hur någon väljer att nyttja sitt hus. I plan- och bygglagstiftningen finns inga kriterier för hur mycket eller hur ofta en byggnad får användas för att den ska betraktas som ett fritidshus.
Vad har det då för betydelse? Det handlar om den fjärde paragrafen i det fjärde kapitlet i miljöbalken. Här står att Upplands kustområde har ett särskilt skydd och att fritidsbebyggelse får ”komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse”. Kritikerna menar så klart att 41 nya hus är långt över ”kompletteringar”.
Samma argument användes redan när detaljplanen överklagades för tio år sedan. Men det avslogs eftersom paragrafen i miljöbalken som användes ju gäller fritidshus och detaljplanen hade precis ändrats till att gälla permanentboenden. På så sätt spelade paragrafen i miljöbalken ut sin roll, ansåg länsstyrelsen då.
I dag konstaterar myndigheten att detaljplanen vann laga kraft 2012 och gäller i 15 år. Därför kan de inte nu pröva om den ska upphävas.
Men länsstyrelsen konstaterar också att bygglov enligt lagen inte får beviljas för något som kan innebära "betydande olägenhet" för andra boende i samma område. Här har ju flera grannar bland annat anfört att nya hus kan innebära problem för dagvattensituationen och den frågan tycker länsstyrelsen inte har utretts tillräckligt.
Länsstyrelsen tycker att det inte heller är utrett tillräckligt hur natur- och kulturvärden påverkas av de nya husen och myndighetens beslut blev att återförvisa ärendet till kommunens bygg- och miljönämnd.
Sedan dess har kritikerna överklagat beslutet att inte upphäva bygglovsbesluten eller detaljplanen och fastighetsbolaget har överklagat beslutet att återförvisa ärendet till kommunen.
Nu ska frågan alltså avhandlas i mark- och miljödomstolen och i väntan på vad de kommer fram till gör kommunen inget mer i ärendet. Det finns i nuläget ingen prognos för när domstolen kan komma med ett beslut i frågan.