Det är en solig och varm morgon när UNT beger sig ut från Kallerö i båt tillsammans med naturvårdarna Johan Persson och Tomas Loreth från Upplandsstiftelsen. På programmet står inventeringar av abborryngel i Kallrigafjärden mellan Öregrund och Forsmark. Praktikanten Alexander Masalin sitter bakom ratten medan Johan Persson, iklädd dykardräkt, hänger med benen utanför längst fram i fören. Efter en tio minuter är vi framme vid en vik där dagens första inventering ska utföras. Vattnet är alldeles klart och på botten syns växtlighet av havsnajas. Johan Persson stirrar ned i vattnet.
– Det är fisk överallt här, säger han entusiastiskt och fäller lyriska kommentarer om livet och skönheten under ytan.
Vi slår av motorn och Tomas Loreth gör i ordning sprängladdningen som fästs med lina på ett långt spö. Så kastar han ut: Plums, och bom! En vattenkaskad stänker 30 centimeter över ytan. Det bubblar till. Sekunder senare flyter ett antal yngel upp. Alexander Masalin kastar ut en flytboj på detonationsplatsen. Med hjälp av håv plockas ynglen upp och sedan dyker Johan Persson ned i vattnet med snorkel och cyklop för att undersöka bottenfloran och leta efter yngel som sjunkit.
– Otroligt kul! Här fick vi ingenting alls förra året, säger Johan Persson när han sökt igenom området på tio kvadratmeter och kommit tillbaka till båten.
Första sprängningen ger bortåt 20 fiskyngel. Förutom tre årsabborryngel på cirka fem centimeter noterar Tomas Loreth i protokollet yngel av mört, löja, braxen/björkne och gädda. Sprängning nummer två ett stycke bort i viken ger ett tiotal yngel samt en gädda på några hekto. Gäddor brukar klara tryckvågen från explosionen rätt bra och den här gäddan kan släppas i vattnet när allt är protokollfört. Ynglen stryker dock oftast med vid smällen.
– Det kan låta brutalt, men det här är det enda effektiva sättet att komma åt ynglen. Men det har ingen påverkan på populationen i stort i ett område, säger Tomas Loreth.
Efter att ha noterat vattendjupet (cirka 1,4 meter) och bottenväxtligheten (rödsträfse och rödlistad raggsträfse) beger vi oss tillbaka mot land. Mediapådraget är stort den här dagen och TV4 står på tur att få åka med ut en sväng. Sedan är det dags för ABC.
– Det verkar ha gått bra för abborren i år och det är roligt att kunna berätta något positivt om Östersjön, säger Tomas Loreth.
Gott om abborryngel vid Upplandskusten
Ut med spöet. I med sprängkapseln. Och pang! Så flyter fiskynglen upp. I år ser det riktigt bra ut för årsynglen av abborre längs Upplandskusten, för första gången på länge.
Johan Persson undersöker även undervattensvegetationen i Kallrigafjärden.
Foto: Oscar Segerström
Gott om årsyngel söder om Öregrund
Efter flera år med lite abborryngel vid Upplandskusten har något hänt. Upplandsstiftelsens inventeringar söder om Öregrund i augusti visar att det finns mycket gott om årsyngel som kläcktes i våras. På liknande sätt är det längs Gästrikekusten. Även det inledande yngelfisket vid naturreservaten Kallriga och Skaten-Rångsten nära Forsmark har gett bra resultat.
Varför det tycks finnas så många årsyngel av abborre i år är oklart. Väder- och temperaturförhållanden liksom tillgången på föda spelar stor roll för ynglens fortlevnad. På sikt kan det bli aktuellt att införa vissa fiskefredade zoner under lekperioden för att ge abborren chans att återhämta sig lokalt. Naturvårdsverket finansierar projektet med 560 000 kronor åren 2010-2012.