Samtidigt måste Östhammars skolor krympa sina verksamheter.
Det är systemet för den kommunala kostnadsutjämningen som tvingar Östhammars kommun att betala. När systemet utvecklades för 20 år sedan använde barnfamiljerna i landets storstads- och förortskommuner barnsomsorgen i betydligt högre utsträckning än barnfamiljer på landsbygden.
I Östhammar utnyttjade då 60 procent av barnfamiljerna barnomsorgen. I storstads- och förortskommunerna låg siffran då cirka 90 procent. Detta innebar att landsbygdskommunerna fick kompensera större kommuner genom att betala pengar till staten.
I dag utnyttjar barnfamiljer i Östhammar barnomsorgen i lika hög grad som barnfamiljer i landets storstads- och förortskommuner. Systemet speglar med andra ord inte dagens förhållanden. Enligt Per Engström, ekonomichef på Östhammars kommun, ligger siffran på 92 procent i både storstäderna och på landsbygden. Trots det tvingas Östhammars kommun fortfarande kompensera storstads- och förortskommunerna i Sverige. Bara i år betalar kommunen 16 miljoner kronor till staten.
Samtidigt som Östhammars kommun brottas med försämrade finanser tvingas man alltså kompensera välmående kommuner i Stockholms län. Bland annat tvingas kommunens skolor och demensvården att dra åt svångremmen i år.
– Det här är ett orättfärdigt system, det speglar inte samtiden. Vi får inte full finansiering och får hela tiden rådbråka våra förvaltningar, säger Per Engström.
På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är man också kritisk mot systemets utformning. Björn Sundström på SKL är huvudsekreterare i den statliga utjämningsutredningen.
– Vissa förortskommuner är ruskigt överkompenserade genom systemet. För 20 år sedan såg verkligheten annorlunda ut, säger han.
80 alliansledda kommuner på landsbygden har tröttnat på systemet och har vänt sig till regeringen med krav på anpassning till dagens förhållanden. Finansdepartementet undersöker hur lagstiftningen ska anpassas men flera moderatledda kommuner, bland andra Danderyd, Täby, Lidingö, Solna, Norrtälje och Lomma motsätter sig utredningens förslag. Just nu är det tyst från regeringen, som vet att man kan förlora stora väljargrupper om systemet ändras till förortskommunernas nackdel.
Victoria Ericsson, pressekreterare hos finansmarknadsminister Peter Norman (M), säger att regeringskansliet analyserar utredningen.
– Vi kan inte säga något i dagsläget och vi vet inte när ett förslag kan var färdigt. Vi får återkomma om det, säger hon.