Friskola kostsam för Östhammar
Lärartätheten i de kommunala skolorna i Östhammars kommun minskar om det blir en friskola i Valö nästa höst. Men det handlar inte om någon större förändring, sett till hela skolverksamheten.
— Sprider man ut det över hela kommunen är det inte så våldsamt. Men färre elever i de kommunala skolorna innebär färre lärare, och förmodligen måste vi säga upp personal, säger barn- och utbildningschef Håkan Karregård.
Nämnden skulle ha gjort rationaliseringsvinster genom att placera Valöeleverna i större klasser i Gimo, enligt Håkan Karregård.
— Nu måste vi i stället betala för en liten skola med få elever.
Lägre än rikssnittet
Lärartätheten på skolorna i Östhammars kommun är redan i dag lägre än rikssnittet. Enligt siffror från Skolverket hade Östhammars kommun i september 7,5 lärare per 100 elever. Rikssnittet är 8,0 och för den kommungrupp som Östhammar tillhör är snittet 7,9. Om det bildas en friskola i Valö sjunker lärartätheten enligt Håkan Karregård till knappt 7,4.
Lokalfrågan för friskolan är en stötesten. Skollagen säger att elever som går i friskolor ska ha möjlighet att få samma stöd och resurser som elever i kommunala skolor. Det innebär att eleverna i friskolan också ska ha rätt till undervisningslokaler.
— På något sätt finansierar alltid kommunen lokalerna, säger Inger Lindfors på Skolverkets enhet för tillståndsprövning.
Skolverket räknar med att Östhammars kommun löser lokalfrågan för friskolan i Valö.
— En del huvudmän köper skollokalerna för en symbolisk summa av kommunen, kanske en krona. Det förekommer ganska ofta att lokalerna överlåts på det sättet, säger Inger Lindfors.
Genom det blir kommunen av med problemet att underhålla lokalerna.
— Då får den fristående skolan det ansvaret.
Hur det blir i fallet med Sunnanängsskolan i Valö återstår att se. Någon form av ersättning för den planerade friskolans lokalkostnader lär Östhammars kommun få betala.
— Det blir en förhandlingsfråga mellan kommunen och friskolan, säger Håkan Karregård.
UNT-fakta:
I Östhammars kommun är skolpengen drygt 30 000 kronor per elev och år. Det inkluderar undervisning, administration och elevhälsa. Kostnader tillkommer för elevernas skollokaler, skolskjutsar och måltider, eftersom detta inte är inräknat i skolpengen.
För varje elev som går i friskola lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov, efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Det säger skollagen.
Så jobbar vi med nyheter