Friskola kan rädda byskolor i Östhammar
Tre av de fyra byskolorna som ska läggas ned i Östhammars kommun kan drivas vidare som friskolor från hösten 2005. Ansökningar om att få starta friskolor i Långalma, Hökhuvud och Valö har lämnats till Skolverket som avgör frågan.
Men på tre av de fyra orterna kan skolverksamheten fortsätta ungefär som förut, om Skolverket ger sitt tillstånd.
— Vi hoppas kunna ta beslut så tidigt som möjligt under hösten, säger Ana-Maria Koci, undervisningsråd på Skolverket.
Innan beslut tas ska Östhammars kommun få tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Skolverket ska sedan göra en helhetsbedömning av de planerade friskolorna och bedöma vilka effekter som etableringarna skulle få för skolväsendet i kommunen. Skulle en friskola medföra påtagliga negativa följder på lång sikt ska Skolverket förklara att friskolan inte har rätt till bidrag från kommunen.
Vad betyder lång sikt?
— Mer än tre år i alla fall. En etablering av en friskola kan få vissa negativa konsekvenser för en kommun genom en omorganisering, men efter några år har man kanske inte den typen av ekonomiska konsekvenser, säger Ana-Maria Koci.
För barnen i Valö kan övergången från kommunal skolgång ske relativt enkelt, eftersom Valö skola läggs ned hösten 2005.
— Föräldrarna till barnen på skolan är intresserade, och jag har små barn som jag hoppas ska få börja här, säger Frida Löfgren som är lärare på Valö skola.
Förutsättningarna för friskola är mer besvärliga i Hökhuvud och Långalma. Redan till hösten flyttas eleverna till skolor i Öregrund, Gimo och Östhammar. Det är inte säkert att alla elever vill byta tillbaka, efter att ha rotat sig i en ny skolmiljö under ett år.
Ville inte lyssna
— Eleverna skingras och de kommer att rota sig på andra skolor. Det ska mycket till för att vi ska få tillbaka dem, säger förskolläraren Gerd Åbrandt som ändå lämnat in ansökan för Långalma skola, för att man ska ha möjlighet att starta en kooperativ friskola om intresse finns.
Föräldrar och skolpersonal i både Hökhuvud och Långalma hade gärna sett att politikerna väntat ett år med avvecklingen för att möjliggöra en smidig övergång till friskola. Men politikerna ville inte lyssna på det örat.
— Man känner sig överkörd, tillplattad och överasfalterad, säger föräldern Wickie Ambertsson som är engagerad i Reuterskiöldska skolans framtid för Hökhuvuds hembygdsförening.
Så jobbar vi med nyheter