Framtidens lantbruksbyggnad invigdes

På måndagen invigdes vad som kallas framtidens lantbruksbyggnad i Löhammar söder om Öst­hammar. Den nya ladugården är en 119 meter lång och 34 meter bred arkitektritad skapelse som kostat 14 miljoner kronor.

Ann-Christin Norrström från Länsförsäkringar, som bekostat bygget efter branden i Löhammar år 2002, öppnade ladugårdsdörren med en gigantisk nyckel.

Ann-Christin Norrström från Länsförsäkringar, som bekostat bygget efter branden i Löhammar år 2002, öppnade ladugårdsdörren med en gigantisk nyckel.

Foto: Josef Nylén

Östhammar2005-12-06 00:00
Vanligtvis byggs ladugårdar snarare med tanke på funktion än på form. Men efter den stora ladugårdsbranden år 2002 har något unikt i lantbrukets Sverige vuxit fram mellan betesmarkerna och åkrarna i Löhammar.
Bakgrunden är att företagsledningen vid Hargs Bruk fått en förfrågan om att vara praktikfall för ett projekt med syfte att skapa estetiskt tilltalande ladugårdar.
På måndagen var det högtidlig invigning av ladugården. Ann-Christin Norrström från Länsförsäkringar, som bekostat bygget efter branden, öppnade ladugårdsdörren med en gigantisk nyckel och släppte in en hel busslast med skyddsklädda representanter från bland annat LRF, länsstyrelsen, SLU, SVA, Östhammars kommun samt byggföretag, arkitekter och agritekter som varit delaktiga i projektet.
Hargs bruk arrenderar ut ladugården till Lars Eriksson. Han sade till UNT att den stora skillnaden med den nya ladugården är att han numera betraktar sig som naturvårdare mer än livsmedelsproducent.
— Mer naturvård är vad jag tror att vi behöver i Sverige.

250 dikor och åtta tjurar
De 250 dikorna, samt åtta tjurar och ett stort antal kalvar ska beta på 550 hektar mark och hålla landskapet öppet, vilket gör Löhammar till en av de största lantgårdarna i Uppland.
— Jag har korna som gräsklippare och det här är garaget.
För detta får Lars Eriksson ekonomisk ersättning av EU, baserat på hur stor areal som korna betar av. En del inkomster väntas det också bli genom de kalvar som föds upp vid ladugården och säljs vidare till andra gårdar i trakten för ekologisk köttproduktion.

UNT: Kan det här bli lönsamt?
— Jag hoppas det. Hittills har det bara varit utgifter. Korna äter ungefär tio ton ensilage per dag.
För ägaren, Hargs Bruk, finns också en lönsamhetsaspekt.
— Vi får ju arrende. Men det ligger också en lönsamhet i det ansvar som vi känner för bygden, genom att återställa markerna och hålla en levande landsbygd, sade Anders Wall i Hargs Bruks styrelse.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!