Frågan om kopparkorrosion har länge varit i centrum för debatten om det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark. Det är tidningen Sveriges Natur som i ett längre reportage skriver att en anmälan om oredlighet – det som brukar kallas forskningsfusk – har lämnats in till Uppsala universitet för utredning (se fakta).
– Jag kände inte igen de resultat de presenterade i artikeln. Då upptäckte jag att de plockat data från olika försök och klippt och klistrat ihop dem, säger Torbjörn Åkermark till Sveriges Natur.
Det handlar om en så kallad referenskurva från försök med enbart vatten, som har använts tillsammans med mätningar från försök där vätgasutveckling i rent vatten med koppar har mätts. Syftet med ett referensprov är att säkerställa att det inte finns okända bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat resultatet. I sin anmälan skriver Torbjörn Åkermark att det i Corrosion Science handlar om "rena lögner", vilseledande resultat och förringande av andras resultat.
Två av artikelförfattarna medger att de har satt ihop mätningar från olika försök.
– Men det är inte fel att göra så, säger professor Mats Boman som är professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet, till Sveriges Natur.
Allan Hedin är forskningschef på SKB. Han är inte orolig över anklagelserna, säger han till UNT.
– Nej, jag är inte ett dugg bekymrad. Det här är inget konstigt alls.
Varför användes inte referenskurvan från försöket med koppar i vatten?
– Det är många experiment som man vill visa i artikeln, där den här referensmätningen finns med. En del av dem är helt andra mätningar och man behöver ha en gemensam referensmätning till alla. Då tog vi en typisk bakgrundskurva från en mätserie som använts mycket.
Varför har ni inte angett att det handlar om olika mätserier?
– Vi refererar till en underlagsrapport som innehåller olika mätningar, och vi säger i artikeln att det här är en typisk referenskurva. Vi säger inte att den är tagen i samma serie. Det är dessutom väldigt små skillnader mellan referenskurvorna.
Enligt anmälan visar just den här referenskurvan en högre vätgasutveckling?
– Det är inte så att den sticker ut, det finns väldigt många som är jämförbara och till och med någon som är ännu lite högre. Den slutsats som utförarna drar om koppar i vatten hade blivit samma oavsett vilken referenskurva man tagit, säger Allan Hedin.
Kunde ni inte ha valt referenskurvan för mätserien med koppar i vatten?
– Jo, absolut. Om vi vetat att det skulle bli en sådan här diskussion hade vi kunnat göra det.