Fornsök samlar fornlämningar på land och i hav
Skeppsvrak märks ut i en statlig databas, trots risk för vrakplundring. Syftet är att väcka allmänhetens intresse för fornlämningar. Längs Upplandskusten finns flera förlista skepp.
Platserna längs Upplandskusten där det finns fornlämningar i form av skeppsvrak finns nu med i en gemensam databas för Sjöhistoriska museet, Sjöfartsverket och Riksantikvarieämbetet, Fornsök.
Foto: Svenska grafikbyrån
Databasen har varit tillgänglig för sökningar sedan i maj, och även om inga formella mätningar av sökfrekvensen har gjorts, är uppfattningen hos såväl Statens maritima museers som Riksantikvarieämbetets tjänstemän att databasen varit välbesökt och uppskattad.
Att databasen också skulle kunna utnyttjas som informationskälla för presumtiva vrakplundrare är en risk man varit medveten om när Fornsök byggdes upp:
- Det är en ständigt pågående diskussion hur mycket som ska offentliggöras, vad som bör eller kan skyddas. Men vi har valt öppenhet. Genom information skapas intresse och engagemang, och det i sin tur leder till att fornlämningar blir allas angelägenhet att bevara. När fornlämningar skadas beror det oftast på okunskap, inte uppsåt, säger Björn Varenius, chef för kulturmiljöenheten på Statens maritima museer.
Antonia Baumert, antikvarie som arbetar med Fornsök på Riksantikvarieämbetet, är av samma uppfattning:
- Vi har regeringens uppdrag att informera om vårt kulturarv, och ju fler som känner till dem ju fler kan också ha översikt över dem. Vi arbetar också på andra sätt för att skydda kulturarv på land och i vattnen.
Inte heller Torsten Molarin, ordförande för Öregrunds hembygdsförening som har ett mindre sjöhistoriskt museum i hembygdsgården, ser någon nackdel med att Fornsök gör information om skeppsvrak mera tillgänglig:
- De flesta vraken är redan kända och dokumenterade. Inte minst med hjälp av amatördykare. Offentliga register över vrak finns också redan på Sjöhistoriska museet, så jag ser ingen fara med Fornsök, säger Torsten Molarin.
Statens maritima museer har i juli också inlett ett samarbete med Stockholms universitet. Samarbetet organiseras i ett centrum för maritima studier vid universitet dit forskare och doktorander från Stockholms och andra universitet och högskolor i Sverige kommer att knytas:
- Diskussionerna har pågått ett drygt år. Genom centrumet kommer kvalificerad forskning med maritim inriktning inom ämnen som historia, etnologi och arkeologi att bedrivas som komplement till den forskning som bedrivs av museernas anställda forskare, säger Björn Varenius.
Samarbetet är tänkt att pågå i sex år från 2010. Vardera parten satsar upp till två miljoner kronor per år i centrumet. Statens maritima museer söker också samarbete med naturvetenskapligt inriktade forskare för att få en bild av hur klimatförändringar kan påverka Östersjön (se artikel intill).
Fotnot: Statens maritima museer är huvudman för Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet.
Så jobbar vi med nyheter