Årets upplaga av Regionförbundets undersökning Liv och hälsa ung, där samtliga elever i grundskolans årskurs 7 och 9 samt gymnasiets årskurs 2 fått svara på frågor om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, är ingen upplyftande läsning.
Visserligen har användandet av ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) gått ner, sett till hela Uppsala län, men samtidigt syns en negativ utveckling i hur eleverna mår.
– Eleverna i Östhammars kommun går dessutom mot strömmen när det gäller ANDT. Vi sticker tyvärr ut genom att flickorna i större utsträckning provat på både rökning och narkotika, säger Caroline Schnell.
Hon är kurator på Frösåkersskolan och Östhammars kommuns representant när det gäller den här aktuella undersökningen.
Nyligen berättade hon om resultatet för politikerna i barn- och utbildningsnämnden och hon har även dragit det för kommunens rektorer.
– Alla har visat ett stort intresse för frågorna och jag tycker att vi har fått igång ett tänk och en diskussion som kan leda till något bra. Men vi kan inte bara göra små enstaka punktinsatser, vi måste få till ett långsiktigt förändringsarbete, säger hon.
Liv och hälsa ung har genomförts varannat år sedan 2005 och används som underlag för att planera insatser inom såväl hälso- och sjukvården som kommunernas samhälls- och välfärdsarbete.
Inför årets undersökning omarbetades frågorna och minskades också i antal, ner till ett 150-tal.
– Det finns en enkättrötthet och därför var vi måna om att varje fråga skulle ha ett tydligt syfte.
Caroline Schnell poängterar att man inte får stirra sig blind på undersökningen och se den som den enda sanningen, även om den förstås är en viktig parameter.
Exempelvis känner skolsköterskorna inte igen resultatet kring hur eleverna mår från de hälsosamtal som de håller med eleverna. De har inte alls känslan av att eleverna mår så dåligt som undersökningen visar.
Vad kan det bero på?
– Vi har ställt oss den frågan och själv tänker jag att det på ett sätt kan vara lättare att vara ärlig om man inte mår bra när man är anonym i en enkät. Men samtidigt kanske man tänker efter mer ordentligt innan man svarar, när man sitter mittemot en annan människa, säger Caroline Schnell.
Hur som helst finns motsvarande siffror att tillgå från 2013, som jämförelse till årets diton. Och tydligt är att den självupplevda hälsan och tryggheten i klassrum, på raster och på internet har minskat.
– Allra värst verkar det vara i klassrummet och det oroar oss mycket. Vi ska nu utreda om det beror på brister i kompisgruppen eller med vuxna och det är mycket högprioriterat, säger Caroline Schnell och fortsätter:
– Vi måste hitta ett sätta att bygga relationer i skolmiljön, vi måste lära våra elever att hantera stress och även att navigera i den virala världen.
Skolan kan heller inte blunda för de sociala medierna. Caroline Schnell beskriver dem som ett laglöst land, att barn och ungdomar lever i två parallella världar och att vuxna alltid ligger steget efter.
– Vi hänger inte med, samtidigt som det är vi som måste ha koll. Ungdomarna kan muttra över regler vi sätter upp, men reglerna skapar en trygghet som de så väl behöver.