Under våren aviserade Forsmarks huvudägare Vattenfall att man planerar att stänga Ringhalsreaktorerna 1 och 2 i förtid. Även Eon har gått ut med att Oskarshamn 1 och 2 kan avvecklas inom kort. Elpriserna är låga, samtidigt som skatter och avgifter till Kärnavfallsfonden för att lösa slutförvarsfrågan utgör en betydande del av kostnaderna för branschen. Höjda säkerhetskrav kräver också nya investeringar. Det betyder att fyra av tio svenska kärnkraftsreaktorer troligen slutar att producera el runt år 2020.
Flera analytiker menar att det kommer att driva upp elpriserna, vilket gynnar de stora kraftbolagen. Samtidigt minskar effektbalansen särskilt i södra Sverige – det kommer alltså att finnas ett lägre överskott av producerad el i förhållande till efterfrågan.
Daniel Andersson är analytiker på Energimyndigheten. Hans bild är att andra energislag kommer att fylla tomrummet om fyra kärnkraftsreaktorer försvinner.
– Sverige har ändå en stark kraftbalans. Men den stora utmaningen, framför allt till år 2025 eller 2030, är hur vi ska klara effekten varje timme. Särskilt de kalla vinterdagarna när vi använder mycket el, om det är vindstilla och vi har ett system med mycket vindkraft.
Finns risk att Sverige blir beroende av gas och brunkol?
– Inte på grund av att de här fyra reaktorerna ska stänga. Vi kommer att få en liten prisökning, men det kommer också att byggas mer förnybart. Genom det elcertifikatsystem som finns för det som byggs fram till år 2030 är det fortfarande viss lönsamhet för vind-, vatten- och biokraft. Det forskas även på vågkraft och solkraften kommer att öka, säger Daniel Andersson som också nämner forskning om smarta elnät och förbrukningsflexibilitet.
Internationellt är bilden av kärnkraftens framtid motstridig. Enligt branschorganet World Nuclear Association står kärnkraften i dag för elva procent av världens elproduktion och reaktorer finns i drygt 30 länder. Tyskland har beslutat om avveckling till år 2022. I Finland, Baltikum, Ryssland, USA och Sydostasien satsar man på ny kärnkraft, men utbyggnadstakten de senaste åren har varit låg, enligt Svensk Energis genomgång.
I Japan har det äldsta Sendaiverket just tagits i drift igen efter totalstoppet i spåren av Fukushimaolyckan år 2011. Tomas Kåberger, professor, ledamot av Japan Renewable Energy Fund och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten säger till Ny teknik att en återstart av flera reaktorer i Japan inte har någon betydelse för kärnkraftens framtid internationellt.
– Den kommer att avgöras av hur de nya reaktorbyggena i exempelvis USA och Kina presterar ekonomiskt, i förhållande till andra energitekniker. Skulle det däremot inträffa ytterligare någon incident eller olycka med den japanska kärnkraften skulle det ha stor negativ inverkan.