Från och med 1 juli 2022 börjar nya beredskapszoner kring Forsmarks kärnkraftverk att gälla.
Som UNT tidigare rapporterat har regeringen beslutat om nya beredskaps- och planeringszoner kring kärnkraftverken. Från och med 1 juli i år finns en inre beredskapszon kring Forsmark på cirka fem kilometer. Man inför även en yttre beredskapszon på cirka 25 kilometer.
Tidigare har länsstyrelsen skickat ut jodtabletter till alla fast- och fritidsboende inom den befintliga beredskapszonen som är cirka 12–15 kilometer från Forsmark. Nu ska alla inom både den inre och yttre beredskapszonen få tabletter och de börjar alltså skickas ut i dagarna.
Utöver jodtabletter får boende även information om särskilda rutiner för utrymning och skyddsåtgärder. Utdelningen pågår under april och maj månad och sker med posten till folkbokföringsadressen.
Senare ska även så kallade RDS-mottagare delas ut till hushållen i den nya vidgade zonen. Mottagarna ser ut som en mindre radio och fungerar ungefär som "Hesa Fredrik" fast inomhus. De används för att kunna larma medborgarna vid en eventuell olycka som kräver att människor exempelvis ska vistas inomhus, ta jodtabletter eller i värsta fall evakuera.
Anledningen till de nya zonerna är nya statistiska beräkningar som Strålsäkerhetsmyndigheten gjort och som visar hur många som skulle kunna drabbas vid olika typer av olyckshändelser. Bland annat har man utgått från erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan 2011.
Den nya yttre beredskapszonen sträcker sig cirka 25 kilometer från Forsmark om omfattar bland annat Österbybruk, Gimo och Hargshamn.
Strålsäkerhetsmyndigheten har exempelvis räknat på hur långt radioaktiva utsläpp skulle kunna spridas och hur farliga de skulle kunna bli. Utifrån detta har man kommit fram till behovet av utökade och delvis förändrade zoner.
– Det är inte så att effekterna av en kärnkraftsolycka skulle bli allvarligare i dag än tidigare, utan vi gör de här förändringarna för att kunna genomföra skyddsåtgärder på ett bättre och mer effektivt sätt, säger Jan Johansson, myndighetsspecialist på enheten för utveckling av skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Med två beredskapszoner skapas handlingsalternativ som inte finns i dag.
– Med förhandsutdelade jodtabletter till alla inom en radie av 25 kilometer kan man exempelvis uppmana fler att gå inomhus och ta en jodtablett i stället för att exempelvis evakuera, säger Jan Johansson
Beredskapszonerna kring kärnkraftverkan har inte gjorts om i Sverige sedan 1980-talet.