Sofia Maherzi är handläggare för integration på länsstyrelsen. Den myndigheten beslutar hur många flyktingar varje kommun ska ta emot.
Under 2025 ska 102 personer anvisas från Migrationsverket till någon av länets åtta kommuner. Sedan toppnoteringen efter flyktingkrisen har antalet anvisningar minskat varje år, men nu bryts alltså den trenden.
– Det handlar om ungefär 20 fler individer jämfört med 2024. Ökningen har att göra med fördelningen på nationell nivå, säger Sofia Maherzi, handläggare för integration på länsstyrelsen.
De 102 personerna inkluderar personer som fått uppehållstillstånd av asylskäl och kvotflyktingar. Alla de ska anvisas till en kommun.
Östhammar har flera år i rad önskat att få ta emot färre flyktingar. Det har dock aldrig fungerat eftersom den önskan bara kan uppfyllas om någon annan kommun är beredd att ta emot fler.
Inför 2024 skulle Östhammar inte ta emot en enda kvotflykting utan bara ta emot ukrainska flyktingar. Men i slutändan tog Östhammar ändå emot de elva personer som det handlade om.
I år handlar det om lika många personer och den här gången har Östhammar inte protesterat, men det ska inte tolkas som man är för invandring.
– Rent krasst kan vi inte göra så mycket. Lagen är tydlig. Vi är tvungna att ta emot dem helt enkelt, säger Måns Lorichs (SD), förste vice ordförande i kommunstyrelsen.
Måns Lorichs (SD) hoppas att Tidöpartierna ska göra om bosättningslagen - den lag som i dag tvingar kommuner att ta emot flyktingar.
Blir det inte ett slag i luften, som ni gjorde förra året, att tydligt säga nej, men sedan ändå ta emot?
– Vi tar varje chans vi får att säga att vi vill se ett totalstopp för invandringen. Vi vill stoppa folkutbytet, förhindra framväxten av utanförskapsområden och se till att vår kommun förblir en svensk kommun.
Vad menar du med "förbli en svensk kommun", är Östhammar inte en svensk kommun?
– Jag menar att svenskar och svensk kultur inte ska trängas undan likt i andra delar av landet, där svenskar numer är ett minoritetsfolk.
Tror du inte era väljare förväntar sig att ni gör mer? Det finns ju flera exempel på kommuner i Skåne där man med blandat resultat försökt vägra att ta emot flyktingar.
– Vi hade gärna gjort mer, men vi måste följa lagen. Vi ser fram emot utredningen kring bosättningslagen som är på gång, för i dag är det väldigt svårt att vara sverigedemokrat i kommunpolitiken så länge det finns en lag som tvingar oss att ta emot flyktingar, säger Måns Lorichs.
"i vill stoppa folkutbytet, förhindra framväxten av utanförskapsområden och se till att vår kommun förblir en svensk kommun." säger Måns Lorichs (SD).
Han framhåller också att Sverigedemokraterna fått igenom flera förslag under sina år vid makten i Östhammar, exempelvis tog man bort den så kallade förturen som flyktingar hade i Östhammarshems bostadskö.
Kommunalrådet Fabian Sjöberg (M) säger att Östhammars linje är en stram invandringspolitik med hårda krav.
– Vi som kommun måste klara av att integrera de personer som kommer. Den grupp som varit snabbast in på arbetsmarknaden och snabbast lärt sig svenska är de ukrainska flyktingarna. Men vi har tyvärr personer som varit här i många år men som fortfarande inte integrerats, säger Fabian Sjöberg.
Det politiska styret, där förutom M och SD även Kristdemokraterna och Lokalpartiet Boa, ingår driver därför en kommunal invandringspolitik som handlar om att strama åt och ställa hårda krav.
Fabian Sjöberg (M) säger att kommunens linje är en stram invandring med hårda krav.
– Vi kräver att under de två år som kallas etableringstid ska man lära sig svenska, säger Fabian Sjöberg.
Sverigedemokraterna vill ta ytterligare steg under 2025.
– Nästa steg är att arbeta mer aktivt med återvandringsfrågan. Vi vill att kommunen i all kontakt med invandrare som inte blivit en del av samhället aktivt informerar och uppmuntrar till återvandring. Vi behöver också införa hårdare språkkrav inom vård och omsorg med språktester, säger Måns Lorichs.