Företagaren Stefan Berggren i Kilby har konstruerat allt från träningsutrustning till vägsladdar genom åren. Han började utveckla vildsvinsfällor av en slump år 2008 efter att ha varit ute på vildsvinsjakt med en kompis i Ekeby.
– Det kom tre flockar med vildsvin på åkern, med femtio grisar. Vi sköt en. Sedan var vildsvinen borta i flera veckor, fast vi var där flera gånger. Efter tre veckor sköt han en gris till. Jag kände att det här kommer aldrig att funka, så jag började konstruera en enkel vildsvinsfälla.
Det tog några år, men i juni år 2013 beslutade Naturvårdsverket att godkänna både den enkelfälla som Stefan Berggren gjort och de tre storlekarna av multifällor för fångst av flera årsungar på samma gång. Stefan Berggren har redan sålt över 200 fällor, främst till lantbrukare i södra och mellersta delen av landet men också till Hållnäs och Morkarla. Inom jägarkåren jublas det inte över fällorna.
– Många jägare vill ju ha kvar vildsvinen. Men man måste hålla efter beståndet eftersom det här börjar bli ett stort samhällsproblem som kostar mycket pengar, säger Stefan Berggren och demonstrerar för UNT hur en multifälla fungerar.
Den åttakantiga fällan med träfiberväggar och stålram står i skogen bakom Stefan Berggrens hus. Den är knappt 15 kvadratmeter, saknar tak och har en ingångsöppning där grisarna går in. Inne i fällan läggs vegetabilisk föda ut i högar, företrädesvis majs. Mittemot ingången finns en utsläppslucka som står öppen när fällan inte är aktiv. På det här sättet ska vildsvinen invaggas i tron att det är en vanlig foderplats där det är ofarligt att vistas. När man vill fånga vildsvin stänger man utsläppsluckan och spänner ett par fjärdrar till grindarna. När grisarna kommer på natten för att äta kommer de åt en "foderpinne" som är kopplad till en lina - och grindarna stängs med en smäll. Samtidigt skickas ett sms-larm till ägaren om att fällan slagit igen. Om det finns vildsvin utanför fällan kan de buffa upp grindarna och ta sig in till den övriga flocken i fällan. Stressnivåerna håller sig på en godtagbar nivå, enligt SVA-studier.
– Det är viktigt att man har mycket mat i fällan när den är aktiv, djuren blir lugna när de får äta. Men det bästa med den här fångstmetoden är att man slipper skadeskjutningar och utdragna eftersök som kan stressa vildsvinen, säger Stefan Berggren.
Fortfarande finns mycket få godkända typer av vildsvinsfällor i Sverige. Fällorna kostar dessutom ett antal tusenlappar. Håkan Lindström vid LRF Mälardalen tror att efterfrågan kommer att öka i takt med att problemen med vildsvinsskador inom lantbruket ökar.
– Många tycker att jakten är för krävande, så jag tror att fler kommer att välja att reglera antalet vildsvin med fällor.
LRF har förordat ett slags samfällighetslösning med gemensamt ansvar och skötsel av fällor, som kan flyttas mellan olika platser.
– Det vore mer rationellt. Men det är också en fråga om att tiden ska vara mogen för det, säger Håkan Lindström.
Andreas Augustsson är viltmästare på Hargs Bruk, som förvaltar stora skogs- och lantbruksområden. Han är skeptisk till vildsvinsfällor, även om han inte känner till hur de nya fällorna fungerar.
– Jag tycker att det är fel att mata i en fälla för att fånga dem. Det är bättre att skjuta djuren där de är.
Hargs Bruk säljer vildsvinsjakter inom 5 000 hektar mark och stödutfodrar även viltet. Är det inte önskvärt för er att vildsvinsstammen minskar?
– Inte från min sida, men jag vet nog många som lantbrukare som inte har jakten som skulle vilja ha det så. Det är ju som att ha en guldsmedsaffär som alla rånar hela tiden, säger Andreas Augustsson.